Klicka här för att komma till rapporten!

Varmt välkommen på frukostseminarium tisdagen den 3 april klockan 8.30–10.00, på Södra Teatern (Etablissemanget) i Stockholm. 

Regeringen har haft höga ambitioner för politiken för det civila samhället. Man har betonat den stora betydelse som civilsamhällets organisationer – folkrörelser, ideella och idéburna organisationer – har för samhällsutvecklingen. Målet för politiken är att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin.

Men vilka effekter har politiken egentligen fått för det civila samhället? Och vad krävs för att civila samhällets organisationer ska stärkas?

Resultaten i rapporten kan sammanfattas i att inte mycket har hänt. På många punkter ser vi inte ut att komma närmare att nå de mål politiken satt upp. Rapporten visar även på en rad åtgärder som skulle kunna ge det civila samhällets organisationer de förbättrade förutsättningar som regeringen säger sig eftersträva.

Medverkar i seminariet gör bland andra Gertrud Åström, som i rapporten gjort en lägesbeskrivning, och Civos ordförande Mats Bernerstedt.

För att anmäla dig, klicka här, seminariet är kostnadsfritt.

För vidare frågor kontakta

Mats Bernerstedt

Ordförande Civos
0705-55 93 57
mats.bernerstedt@civos.se

I dagarna har civilsamhället tillåtits nominerat sina företrädare inför årets viktigaste möte mellan regeringen och Sveriges folkrörelser och idéburna organisationer. Sedan två år har vi en ny politik för det civila samhället, där ett så kallat Partsgemensamt forum spelar en nyckelroll. I denna nya form för dialog mellan regeringen och det civila samhällets organisationer ska vi mötas jämlikt och med civilsamhällets bästa för ögonen. Målet för den nya politiken är ju att stärka det civila samhället som en central del av demokratin.

I ett första försök med Partsgemensamt forum dök ingen politisk företrädare upp, vi mötte tjänstemän från regeringskansliet. En agenda med förslag för att nå politikens mål saknades. Däremot hade organisationerna arbetat sig samman om inspel i dialogen. Efter tre möten lades forumet på is. När forumet nu tas upp igen saknas fortfarande agenda och representanterna ska utses i ett märkligt förfarande.

I den nya omgången av Partsgemensamt forum sker en utlysning. Organisationer får tävla om 20 platser för att föra dialog med tre regeringsrepresentanter. Ungdomsstyrelsen, som nu fått ansvar för civilsamhällesfrågorna, låter inte det civila samhället utse sina företrädare. Istället ska myndigheten utse dem efter ”intresseanmälan” och skriftlig motivering om hur de ”kan bidra till dialogen med regeringen kring övergripande frågor om civila samhällets villkor och roll i demokratin”.

”Den svenska demokratins historia är till stora delar det civila samhällets historia” står det i den nya politiken. Men det är tydligen att passerat stadium. Nu sätts vi som ses som demokratins mödrar under myndighetsutövning för att ”rätt” representation ska kunna utses. Civos – Civilsamhällets organisationer i samverkan har bildats för att företräda organisationerna i de gemensamma frågorna. Vi samlar en stor del av folkrörelser och idéburna verksamheter och har ett fruktbart samspel med de övriga. Vi har erbjudit oss att i en öppen process ta fram representationen, men det har negligerats. Är det rimligt att Civos, som har stora riksorganisationers och paraplyorganisationers uppdrag att företräda i de gemensamma frågorna, ska behöva motivera vår betydelse och att sända in vår verksamhetsberättelse för att komma ifråga för att bli godkänd som samtalsparter till regeringen? Nej, det är respektlöst.

Man tycks använda både hängslen och livrem för att det civila samhället inte ska få den stora betydelse som Fredrik Reinfeldt talat om i de två senaste regeringsförklaringarna. Civilsamhällets organisationer lämnar viktiga bidrag till samhällets utveckling inom områden såsom välfärd, hälsa, tillväxt, företagande, klimat och kultur osv och har beröringspunkter med ett flertal departement.

Är talet från regeringen om att utveckla relationen med det civila samhället bara vackra ord? Hur länge ska vi behöva vänta på en konkret politik för det civila samhället? Vi uppskattar agerandet i EU för fortsatt momsfrihet för sektorn, men är besvikna över bristen på engagemang för socialt företagande och över ökad bidragsstyrning som står i motsats till den politik som riksdagen beslutat om. Det vi sett av en civilsamhällespolitik är satsningen på civilsamhällesforskning (där pengarna togs inom sektorn) och den ofullständiga avdragsrätten för gåvor. Det var väl bara de två första försiktiga stegen? Hur ser fortsättningen ut? Vi tror inte att Sverige har råd eller tid att vänta längre.

Mats Bernerstedt
Ordförande Civos – Civilsamhällets organisationer i samverkan
2012-02-14

–

Civos har också skickat ett brev till Nyamko Sabuni och Utbildningsdepartementet angående vår kritik kring Partsgemensamt forum samt ett brev till statsminister Fredrik Reinfeldt kring det civila samhällets potentialer. Klicka här för att läsa brevet till Sabuni, och här för att läsa brevet till Reinfeldt.

Finansdepartementet har, bland annat utifrån underlag från Civos, nyligen svarat på ett antal frågor från EU-kommissionen. I skrivelsen konstateras att ideella sektorn i Sverige inte har någon konkurrenspåverkan på den gemensamma marknaden. Där sägs också att moms på ideella sektorn endast marginellt skulle öka skatteintäkterna.

Civos ställer sig positivt till regeringens agerande i momsfrågan. Högst sannolikt kommer det under det närmaste året att krävas minst lika hög grad av tydlighet i kontakten med EU-kommissionen om ett fortsatt momsundantag för den ideella sektorn.

Klicka här för att läsa Anders Borgs brev till EU-kommissionen från den 21 december.

Klicka här för att läsa Finansdepartementets svar från den 20 december på den förfrågan som kom från kommissionär Algirdas Šemeta angående information om förhållanden som är av betydelse för de ideella föreningarna i Sverige.

Nu är det skarpt läge. EU-kommissionen har efter en grönboksrunda med remisser lanserat sina idéer om vad som ska prägla EU:s framtida momslagstiftning. Det ser inte ut som ett bra besked för Sveriges ideella föreningar. EU-kommissionen anser att vissa generella undantag tillsammans med möjligheten att undanta låga omsättningar från moms räcker. Om detta går igenom kommer många föreningar att få börja betala moms och alla föreningar måste ha koll på momsreglerna för att inte göra fel.

Civos fortsätter hävda att ett generellt undantag är en mycket bättre lösning för att ta tillvara det stora engagemanget i föreningslivet!

Vad gäller EU-kommissionens remissammanställning har 968 svenska svar från föreningar, bland dem säkert många som ingår i Civos medlemskrets, underkänts. Kommissionen anser att föreningarna har missförstått vad det handlar om när de hävdar att de vill ha kvar den svenska modellen med ett generellt momsundantag. Men EU:s framtida momsregler berör ju i allra högsta grad Sveriges föreningar!

Sveriges föreningsliv har visat ett mycket stort engagemang kring momsfrågan. EU-kommissionen har med all önskvärd tydlighet fått veta att det finns en bred opinion i Sverige kring denna fråga. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att söka en lösning för den ideella sektorn. Nu vilar ett stort ansvar på den svenska regeringen att agera efter opinionen och i enlighet med sitt löfte att se till att ideella sektorn i Sverige inte momsbeläggs.

EU-kommissionens meddelande (se sidan 10)

Uttalande från LSU – Sveriges ungdomsorganisationer

Uttalande från Forum för frivilligt socialt arbete

Uttalande från Riksidrottsförbundet

Civos upprop om moms Det ska vara enkelt att engagera sig.

Gilla kampanjen på Facebook!

– Inför utskottet var kommissionär Algirdas Semeta närmast arrogant och verkade inte alls engagerad i frågan. Men nu måste kommissionen inse att om det finns en politisk majoritet hos lagstiftaren som säger att det här är viktigt. De borde få kommissionen att känna sig tvungen att lägga ett förslag så att det kan möjliggöras för föreningar att vara momsbefriande, säger den finska europaparlamentariker Carl Haglund, Svenska folkpartiet, till Europaportalen.

Tidigare i år avslog EU-kommissionen Sveriges begäran om en gräns på en miljon kronor för när föreningar ska börja redovisa moms. Sedan dess försöker Sverige tillsammans med bland andra regeringarna i Finland och Danmark få EU-kommissionen att ändra sig.

Troligtvis i oktober kommer Europaparlamentet att ta ställning till ekonomiutskottets förslag. Parlamentets beslut är rådgivande och är ett svar på EU-kommissionens grönbok om momsens framtid.

Nyheten hämtad från Europortalens webbplats.

Läs även brevet till Anders Borg om ideella föreningars skyldighet att redovisa moms.

I samband med brevet till Anders Borg tog Civos fram ett infoblad med titeln ”Den ideella sektorn i Sverige – verksamheter, omfattning, finansiering”. Läs den här.

Frivilligt arbetet är en oerhört viktig del av samhällsutvecklingen i Europa, skriver EU Kommissionen. Det påverkar allas liv och berör i princip alla politikområden. Forum för Frivilligt Arbete och Civos – civilsamhällets organisationer i samverkan, uppskattar att Kommissionen tydligt lyfter fram värdet av frivillighet, och gör detta till ett centralt tema för framtiden.

- Kommissionen säger tydligt att det frivilliga arbetet är direkt kopplat till EU:s långsiktiga strategi – EU2020 – och Europas framtida utveckling. De lyfter också fram helheten av det frivilliga arbetet, och värderar det inom alla områden; idrott, sociala frågor, välfärd, hälsa, juridik, kultur, utbildning, ungdomar, miljö, klimat, konsumentfrågor, bistånd, utvecklingsfrågor och jämlikhet. Det är glädjande, säger Mats Bernerstedt, ordförande på Civos

Kommissionen har involverat i princip alla sina generaldirektorat i produktionen av meddelandet, vilket är ganska ovanligt.

• -  Kommissionens arbete med meddelandet är inspirerande! Jag tror att om vår svenska regering skulle göra samma sak – involvera alla departement i att ta fram en radikalt ny politik för det civila samhället – så skulle det ge stora möjligheter för Sverige att utvecklas, säger Anna Carlstedt, ordförande för Forum för Frivilligt Socialt Arbete. I Sverige har regeringen tyvärr hittills valt att inte se på sektorn som helhet, och att respektive departement eller myndighet bara tittar på frågor som har med just dem att göra.
• -  Det är oerhört positivt att meddelandet lyfter fram vår roll inom EU2020-strategin. De skriver att det frivilliga arbetet direkt påverkar målsättningarnas kring social inklusion, möjligheten till anställning, utbildning, kunskapsutveckling, medborgarskap, social sammanhållning, känsla av lycka, deltagande, aktivitet och frivilligas välmående, poängterar Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum för Frivilligt Socialt Arbete. Sedan hade vi kanske ändå hoppats att Kommissionen hade gått längre i att lyfta fram konkreta behov som stöd till infrastruktur, finansieringsfrågor och juridik som behöver lösas. Men Kommissionens meddelande är ändå ett viktigt steg på vägen!

Värdet av frivilligt arbete

Meddelandet handlar i huvudsak om att Europa erkänner värdet av och beskriver vägar att stödja frivilligt arbete som rör sig mellan Europas länder – vilket ju är Kommissionens område. Man lägger dock mycket stor vikt vid att beskriva värdet av frivilligt arbete, och vad detta bidrar med till samhället, samt att frivilligt arbete sker inom i princip alla sektorer (idrott, sociala frågor, välfärd, hälsa, juridik, kultur, utbildning, ungdomar, miljö, klimat, konsumentfrågor, bistånd, utvecklingsfrågor och jämlikhet) och därmed har en direkt koppling till i princip alla politikområden. Ungefär 100 miljoner människor inom EU arbetar frivilligt.

Meddelandet beskriver att varje land har egna föreställningar, definitioner och traditioner kring frivilligt arbete. Kommissionen anser att frivilligt arbete är alla former av frivilliga aktiviteter – oavsett om de är formella eller informella. Frivilligarbete görs av fri vilja, enligt personens egna önskemål och motiv och utan att de söker ekonomisk vinning. Frivillighet handlar om solidaritet och är en möjlighet för individer och organisationer att identifiera och arbeta med mänskliga, sociala och miljömässiga behov och svårigheter. Frivilligt arbete sker ofta som ett stöd till en idéburen organisation eller ett initiativ som är baserat i lokalsamhället.

Kommissionen är tydlig i att frivilligt arbete spelar en direkt roll i arbetet med EU2020 och Europas långsiktiga målsättningar. Frivilligt arbete påverkar direkt de målsättningar som berör social inklusion, möjligheten till anställning, utbildning, kunskapsutveckling, medborgarskap, social sammanhållning, känsla av lycka, deltagande, aktivitet och frivilligas välmående.

Utmaningar

Kommissionen beskriver ett antal utmaningar och svårigheter som frivilligt arbete står inför, och som medlemsländerna bör arbeta med att underlätta. Dessa utmaningar är, enligt Kommissionen:

• Avsaknad av ett tydligt juridiskt ramverk
• Avsaknad av nationella strategier som stödjer frivilliga aktiviteter – detta inkluderar utbildning, ledighet, socialförsäkringar, arbetslöshetsförsäkringar och ersättning för utlägg mm.
• Ekonomiska hinder – där Kommissionen tydliggör att frivilligt arbete inte är utan kostnader, och att organisationer som arbetar med frågan har svårt att hitta tillräcklig och långsiktigt finansiering.
• Brister i tillgång och efterfrågan – där man allt mer vill professionalisera de frivilliga vilket är en svårighet för nya frivilliga och organisationer.
• Avsaknad av erkännande av den kompetens som frivilligt arbete ger.
• Skattemässiga hinder – där olika stater använder olika regler kring hur mycket ersättning och stöd som en frivillig får ta emot.
• Bristfälliga data gör att man inte kan jämföra mellan medlemsländer, och hitta bra arbetsformer.

Kommissionens egna insatser

Kommissionen går därefter igenom vilka insatser man redan gör när det gäller frivilligt arbete, och sätter också en rad nya målsättningar för sitt eget arbete. Dessa är, i urval:

• Kommissionen s ska öka kunskapen bland medborgare och aktörer om de finansieringsmöjligheter som finns för frivilligt arbete.
• Kommissionen ska fortsätta stödja frivilligsektorn genom finansieringsprogram och program för social sammanhållning
• Kommissionen kan lägga förslag till stöd för frivilligt arbete inom EU:s olika strategier; arbetslöshet, fattigdomsbekämpning, social utestängning och ”nya kunskaper för nya jobb” Kommissionen arbetar på ett förslag om validering av icke-formellt lärande och utbildningar som inkluderar frivilligt arbete. Kunskaper man fått från frivilligarbete ska i framtiden kunna visas i ”Euroepan Skills Passport”
• Kommissionen har i år lanserat initiativ som ska stödja frivilligt arbete bland sina egna anställda. Detta inkluderar digital förmedling, råd och tips mm.
• 2011 startas pilotprojektet European Voluntary Humanitarian Aid Corps, som finansieras av Kommissionen.

Rekommendationer till medlemsländer

Kommissionen rekommenderar medlemsländerna att bättre ta vara på den resurs som frivilliga är genom att:

• Länder som saknar ett juridisk ramverk kan genom att tydliggöra detta stödja framväxande frivilligarbete.
• Forskning och datainsamling om frivillighet bör stödjas på nationell nivå. Kommissionen rekommenderar här ILOs manual om att mäta frivilligt arbete, och FNs handbok om idéburna organisationer.
• Erkännande av de kunskaper och kompetenser som frivilligt arbete ger är viktigt, och bygger dessutom en brygga mellan frivilligt arbete och utbildning.
• Medlemsländer bör röja undan hinder som direkt eller indirekt begränsar frivilligt arbete.

– Den föreslagna avdragsrätten för gåvor är positiv, men rör endast ett fåtal organisationer. Det vi får är en myndighet som ska administrera dialoger och genomföra uppföljningar av en politik som hittills varit mager på konkreta åtgärder

Civos har tidigare uttryckt sin besvikelse över att regeringen inte prioriterat dialogen med civilsamhället. I budgetpropositionen föreslås att Ungdomsstyrelsen blir ny myndighet för civilsamhällets frågor.

– Regeringen har nyss instiftat ett partsgemensamt forum för dialog med det civila samhället. Det vi ser nu är att dialogen flyttar allt längre från regeringen. Just nu har Ungdomsstyrelsen valt att inte ens genomföra några dialogmöten, säger Mats Bernerstedt.

Civos anser att en del av de frågor som nu Ungdomsstyrelsen ska ha ansvar mycket väl kunde hanteras av det civila samhällets organisationer – såsom stora folkrörelsekonferenser, mötesadministration och kunskapsuppbyggnad om det civila samhället. Ungdomsstyrelsen saknar dessutom erfarenhet av många av de politikområden där det civila samhället är en viktig aktör, såsom näringspolitik, biståndspolitik och finansiella frågor.

– Civilsamhällets frågor skulle bättre handhas av statsrådsberedningen, eftersom våra frågor rör de flesta departement. Det skulle dessutom ge regeringen den samlade syn som man vill ha, avslutar Mats Bernerstedt.

Kontakt:

Mats Bernerstedt, ordförande Civos tel 070-555 93 57 mats.bernerstedt@civos.se

www.civos.se

Fakta: De av riksdagen fastlagda målen för politiken för det civila samhället är:

”att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att

• Utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort, 
• Stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter, 
• Fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället”

Vi har på kort tid etablerat oss som representant för mångfalden av civilsamhällets organisationer i Sverige – för folkrörelser, ideella och idéburna organisationer.

– Vårt uppdrag är att stärka civilsamhället. Vi verkar för organisationernas bästa i våra gemensamma frågor. Vi synliggör civilsamhället och den betydelse det har för enskildas liv och för samhällets utveckling. Vi är en dialogpart för regeringen och vi bidrar till att stärka organisationernas förutsättningar, säger Mats Bernerstedt, Civos ordförande.

– Våra seminarier i Almedalen 2011 handlar om civilsamhällets bidrag till samhället – under rubrikerna ekonomi, demokrati och välfärd. Välkommen att delta!

Torsdagen den 7 juli 2011 på Nunnegränd 4-6 i Visby
Kl. 8.30 – 9.30
Dagen inleds med ett frukostseminarium som arrangeras av PwC:
Mål med mening – en frukost om konsten att mäta och styra ideell verksamhet

Kl. 10-11.30
Ekonomi
Civilsamhällets ekonomiska seminarium

Varje väl fungerande samhälle förutsätter att det finns ett starkt civilsamhälle.
Det gäller inte minst i tider av omfattande och globala omvärldsförändringar.
Det svenska civilsamhället är ett av fundamenten för välfärd, sammanhållning och utveckling. Dess många individer och organisationer skapar betydande ekonomiska och sociala värden. Dessa kan redovisas som del av BNP, andel av marknad, antal anställda eller med andra sociala mått. Intresset för civilsamhällets värde och potential växer – liksom kunskapen.
Trots detta saknas en tydlig och genomtänkt politik för civilsamhällets finansiering, ekonomi och företagande. Hur förhåller sig civilsamhälle och marknad till varandra, hur kan vi investera i civilsamhällets utveckling och hur ser de goda finansiella förutsättningarna ut för civilsamhällets utveckling?

Moderator: Birgitta Englin, vd Riksteatern

Medverkande:
Gordon Hahn, verksamhetsledare, SERUS/SOUL-projektet
Erik Helmerson, ledarskribent, DN
Anita Fink Knudsen, förhandlingschef, Arbetsgivarföreningen KFO
Erik Nilsson, ekonomie doktor, SERUS
Lars Pettersson, generalsekreterare Famna
Anders Åkesson, regionråd, Region Skåne.

Kl 12.00-13.30
Välkommen på lunchmingel med civilsamhällets organisationer!

Företrädare för organisationerna finns på plats och erbjuder samtal om civilsamhällets värden.

Medverkande, bland andra:
Mats Bernerstedt, ordförande, Civos ( samt ordförande Sektor3).
Birgitta Englin, styrelseledamot, Civos (Riksteatern).
Anita Fink Knudsen, styrelseledamot, Civos (Arbetsgivarföreningen KFO).
Göran Pettersson, styrelseledamot, Civos (Forum för Frivilligt Socialt Arbete).
Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna.
Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby.

Kl 13.30-15.00
Demokrati
Hur fångar vi och utvecklar det civila engagemanget?

Forskningen visar att 25 procent av befolkningen i Sverige står utanför föreningslivet. Våra traditionella former för det ideella engagemanget lyckas inte fånga upp breda grupper i samhället. Engagemanget finns där – men formerna förändras. Seminariet presenterar några framgångsexempel och diskuterar vad som krävs för att lyckas fånga och utveckla det ideella engagemanget så som det ser ut idag.

Medverkande:
Rami Al-khamisi, grundare och projektledare i ungdomsorganisationen Megafonen
Lars Brynteson, oppositionsråd Värmdö (s)
Annika Karlsson-Bergdahl, projektet ”Röstlådan” (i samarbete med Sensus).
Jenny Sonesson, sakkunnig, statsrådsberedningen
Lars Svedberg, professor, Ersta Sköndal högskola.
Moderator: Alexis Wicklin, Ledarinstitutet

Kl 15.15-17.00
Välfärd

Civilsamhället och välfärden

På vilket sätt bidrar civilsamhället till välfärden? Vi ger fakta och exempel. Civilsamhället är också en kritisk röst i välfärdsdebatten. Föreläsare från Ersta Sköndal Högskola talar om det civila samhället och välfärden. Petra Ulmanen, doktorand från SOFI (Socialforskningsinstitutet) vid Stockholms Universitet, talar om gratis anhörigvård. En panel med Björn Cedersjö direktor, ekumenisk diakoni/ kyrka-samhälle, Sveriges Kristna Råd,Sven- Bernhard Fast, biskop, Visby, Ann-Christine Karlsten, verksamhetsledare, Frälsningsarmén, Visby och Marie Larsson, diakon i Visby samtalar om de utförsäkrades situation.

Moderator: Lennart Molin t.f. generalsekreterare, Sveriges Kristna Råd