Tips – Att skriva remissvar

Tips – Att skriva remissvar

I ett antal artiklar tipsar vi om metoder och material som stöttar i arbetet med opinionsbildning och att utveckla den egna organisationen att få en starkare och bredare röst.

Del I: Att skriva remiss – varför?

Under lång tid har det varit ett viktigt inslag i beslutsprocesser att myndigheter och organisationer kan yttra sig i frågor som bereds inom regeringskansliet. Inte sällan har ju social innovation som idag upplevs som en naturlig del av välfärden, lagstiftning och annat börjat som en idé eller verksamhet i det civila samhället.

I 7 kap. 2§ av regeringsformen står:

Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

Alla kan svara på en remiss, eller lämna yttranden till regeringen under en utredning, när en SOU presenteras och när regeringen utfärdar promemorior eller lagrådsremisser – oavsett om organisationen är uttalad (inbjuden) som remissinstans.

Vad händer med remissvaren?

Efter remisstidens slut sammanställs alla synpunkter. Sammanställningen publiceras ibland i en Departementsserie, men oftast finns den endast tillgänglig inom departementet.

Remissvaret är därför inte enbart en god möjlighet att framföra synpunkter i den specifika frågan, men innebär också att organisationen kan synligöra sitt eget arbete, kombinera tidpunkten då svaret skickas in med en debattartikel eller kommunicera sin ståndpunkt till medlemmar och andra intressenter.

Del II: Att skriva remiss – hur?

Det är fritt att utforma remissvaret som det passar, men här följer några tips och råd för att underlätta arbetet:

  1. Identifiera betänkandet eller vilken SOU det avser i rubriken
  2. Börja med en sammanfattning av era synpunkter. Någon inledning om att man fått betänkandet på remiss eller ej behövs inte.
  3. Vid behov kan man ge bakgrundsinformation eller lämna allmänna synpunkter som är väsentliga i sammanhanget men inte direkt kopplade till förslagen i betänkandet. Gör det i så fall i ett särskilt avsnitt.
  4. Identifiera förslaget genom en hänvisning till var det står i betänkandet.
  5. Undvik referat av förslag från betänkandet. Om det någon enstaka gång skulle behövas, lägg dem under en egen rubrik.
  6. Inled med ställningstagandet och ange sedan skälen för det.

Det ska vara lätt att sammanfatta punkterna

Börja gärna med en sammanfattning
För den som ska behandla remissvar är det en stor fördel om de innehåller en sammanfattning. Det underlättar arbetet med sammanställningen. Men även remissinstansen har glädje av att skriva en sammanfattning. Den blir ett kvitto på att någon väsentlig punkt i svaret inte går förlorad. Sammanfattningen bör vara kortfattad för att fylla sitt syfte.

Det ska vara lätt att hitta synpunkterna på olika delar av betänkandet

Följ gärna betänkandets disposition
En enhetlig disposition av remissvaren underlättar remissammanställningen. Om departementet inte har framfört några särskilda önskemål om dispositionen, kan det vara lämpligt att följa betänkandets egen disposition. I remissvaret kan man då som rubriker använda hänvisningar till avsnitt i betänkandet.

Det ska vara lätt att hitta ställningstagandena och skälen för dessa

Återge inte utredningsförslagen i onödan
Undvik att som en inledning till de egna synpunkterna återge vad utredningen föreslagit. Ett sådant återgivande kan göra det svårt att hitta remissinstansens egna ställningstaganden och skälen för dessa. Det är tillräckligt att med avsnittets nummer och rubrik eller genom ett nyckelord och en sidhänvisning ange det avsnitt som kommenteras.

Skilj referat från egna synpunkter
Om en remissinstans av särskilda skäl ändå vill referera något som sagts i betänkandet, är det viktigt att, t.ex. genom olika underrubriker i texten eller marginalen, särskilja vad som är referat från vad som är remissinstansens egna ställningstaganden och skälen för dessa. Om en redovisning av innehållet i betänkandet behövs som underlag för själva beslutet om remissvar, bör den ges i en särskild promemoria som inte sänds in tillsammans med svaret.

Gör ställningstagandet tydligt
Ibland kan det vara svårt att avgöra om en remissinstans instämmer i eller motsätter sig ett förslag. Formulera ställningstagandet klart. Den som är tveksam bör klart säga detta och inte låta tveksamheten komma till uttryck genom svårtolkade formuleringar.

Läs mer:

Fler tips och stöd finns i Regeringskansliets publikation Svara på remiss – hur och varför; Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet (SB PM 2003:2)

Relaterade poster