Kallelse och agenda Partsgemensamt forum 12 april 2017

Kallelse och agenda Partsgemensamt forum 12 april 2017

Du är varmt välkommen till årets andra förmöte inför Partsgemensamt forum! Med kallelsen finns en agenda och ett antal bilagor. Här följer information om de frågor som kommer att behandlas på mötet.

Anmäl dig till Civos öppna förmöte senast den 10 april via länken >>

Datum: 12 april 2017
Tid: 10.00-12.30
Plats: Sensus Möte (vån 9), Klara Södra Kyrkogata 1 (Stockholm)
Tema: Civilsamhället och tilliten till demokratin

Tema för dialogen i Partsgemensamt forum 12 april: Civilsamhället och tilliten till demokratin

Beskrivning av temat

Svenskar har internationellt sett en hög tillit, dels till sina medmänniskor och till institutioner. Tillsammans med de nordiska länderna ligger Sverige på femteplats i Europa när det gäller tillit (Eurostat 2013). Forskning visar också att ett starkt civilsamhälle bidrar till tilliten i samhället. Sverige ligger på topplistan i världen även när det gäller antal ideellt engagerade. Varannan svensk är ideellt engagerad i någon av civilsamhällets 240 000 organisationer (Befolkningsstudien 2015).

Men tillit till offentliga institutioner och civilsamhället kan inte tas för givet. Sedan 2009 har tilliten mellan medmänniskor i Sverige minskat något, enligt World Values Survey. Högerextrema partier och krafter i Sverige och i Europa ökar och får mer och mer makt i våra parlament. Hot och hat mot förtroendevalda och aktivister ökar. Inte minst mot aktivister som jobbar mot rasism (Expo 2013).

Tilliten till det offentliga kan påverkas av faktorer så som ekonomiska kriser. Ett närliggande exempel är den kris i Europa som började 2008. I länder som exempelvis Grekland och Spanien gjorde civilsamhället stora insatser i att bland annat driva hälso- och sjukvård när det offentligas resurser inte räckte till för att upprätthålla all service. Hur kan det påverka tilliten i ett samhälle?

Vilka risker ser vi och hur motverkar civilsamhället och regeringen den här utvecklingen? Vad är regeringen respektive civilsamhället beredda att stå upp för när det gäller detta?

Frågor för forumet

Utifrån bakgrunden har gruppen tagit fram ett antal teman. Utifrån varje tema diskuteras följande tre frågor:

  • Vad kan civilsamhället göra i frågan?
  • Vad kan regeringen göra i frågan?
  • Hur kan civilsamhället och regeringen samverka för att motverka utvecklingen som beskrivs? Om parterna skulle ha ett gemensamt projekt inom området, vad skulle det vara?

Teman att utgå ifrån

  1. Att högerextrema krafter får allt större politisk makt
  2. Att tilliten till demokratin kan komma att påverkas av att civilsamhället i krissituationer tar en roll som det offentliga inte har resurser till att ta
  3. Att hot och hat mot exempelvis aktivister, journalister och förtroendevalda ökar
  4. Att utvecklingen som beskrivs i påståendena ovan ställer allt större krav på tillit mellan det civila samhället och regeringen

Hur ska samtalet gå till?

Metod för samtalet

Samtalet i grupp kommer att ske utifrån cafémetoden. Detaljerade instruktioner för metoden ges på mötet:

För att diskutera frågorna kommer alla att delas in i fyra grupper som får ett tema var att diskutera i cirka 15 minuter. Vi roterar tills alla grupper har tagit del av alla teman. Därefter sker en sammanfattning i helgrupp. Om dialogen i Partsgemensamt forum Syftet med dialogen i Partsgemensamt forum är, enligt propositionen (2009/10:55) om en politik för det civila samhället och forumets Arbetsordning för 2017: Dialogen bör behandla generella frågor om det civila samhällets villkor, möjligheter och utveckling samt dess roll i demokratin och för delaktigheten i demokratin.

Frågorna bör ha en inriktning som utgör ett led i en strategi för framtiden och det bör finnas möjlighet till reellt inflytande för det civila samhällets organisationer.

Syftet är dialog och samråd kring politiken och inte att fatta gemensamma beslut eller sluta överenskommelser. Det är viktigare att lyfta erfarenheter och kunskaper och att tydliggöra parternas roller och förutsättningar än att bli överens.

Generella frågor av lokal eller regional karaktär kan lyftas i forum.

Bakgrund till dialogen

Här presenteras bakgrunden till de fyra teman som presenterades tidigare.

1. Den grundläggande demokratin i Sverige – tar vi den för given?

Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten till inflytande. I Sverige finns dessa rättigheter angivna i grundlagen. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin.

De mänskliga rättigheterna täcker in många delar av en människas liv och syftar till att alla människor ska få möjlighet att leva ett drägligt liv. De inkluderar därför regler om människors möjlighet att överleva, inbegripet föda och husrum, människors rätt till sina innersta tankar och trosuppfattningar, skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning, yttrandefrihet och att delta i landets styrelse. (regeringen.se)

Valdeltagandet i Sverige under Riksdagsvalet 2014 var 85,81 procent, en ökning med 1,18 % från 2010. År 2014 fanns 740 000 personer med utländskt medborgarskap, alltså utan rösträtt. Det motsvarar cirka åtta procent av totala befolkningen. Av dessa var 47 procent kvinnor, 53 procent män. Cirka 10 procent födda i Sverige. (SCB)

Grundlagarna (regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen) står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter. Alla svenska medborgare har samma grundläggande fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. Skyddet för fri- och rättigheterna finns framför allt i regeringsformen, där det bland annat slås fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är bland andra:

  • Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
  • Informationsfrihet: frihet att inhämta och motta upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
  • Mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
  • Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats.
  • Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
  • Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas. Den första regeringsformen utfärdades 1634. Men ända sedan mitten av 1300-talet har det funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. Då tillkom Magnus Erikssons landslag Kungabalken.

Regeringsformen ger oss också skydd att mot tvång uppge var vi står politiskt, religiöst eller kulturellt samt slår fast att dödsstraff, kroppsstraff och tortyr är förbjudet. De flesta reglerna om fri- och rättigheter gäller även utländska medborgare.

Sverige har anslutit sig till de allra flesta internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Vi är bland annat anslutna till FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, båda från 1966. Sverige är också bundet av flera regionala konventioner om mänskliga rättigheter, som till exempel Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950, Europakonventionen. Konventionen är i sin helhet en del av svensk rätt sedan 1995. Enligt regeringsformen får ingen lag eller annan föreskrift vara i strid med Europakonventionen.

Källor och lästips

www.regeringen.se

Sveriges internationella överenskommelser: http://www.regeringen.se/rattsdokument/sveriges-internationella-overenskommelser/

Valdeltagande: http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/valdeltagande/

2. Hur ser tilliten i Sverige ut?

Sverige framstår i jämförelse med de flesta andra länder som ett högtillitssamhälle. Detta gäller både den generella, eller med ett annat ord horisontella tilliten människor emellan, som den vertikala tilliten, det vill säga förtroendet för gemensamma institutioner, inklusive företag, föreningar, organisationer, myndigheter och andra offentliga organ (Susanne Wallman Lundåsen & Lars Trägårdh).

Vad en del forskare visat på är att Sveriges höga sociala tillit till andra människor tyder på de universella program välfärdsstaten genererar, att de offentliga institutionerna påverkar förtroendet. Rothstein och Kumlins forskning visar att möten med välfärdsstatens institutioner är viktiga för den sociala tilliten och förtroendet (Kumlin och Rothstein 2005).

Eurostat gjorde 2013 en undersökning om tilliten till institutioner i Europa där Sverige ligger på femte plats, efter sina nordiska grannländer Finland, Danmark och Norge. I allmänhet har de nordiska länderna relativt hög tillit, dels till sina medmänniskor, men också till institutioner. Norra Europa och Schweiz har högre nivåer av tillit till institutioner än vad Syd- och Östeuropa, och Frankrike har. Dock skiljer sig platserna i diagrammet beroende om man kollar på tillit till polisen, rättssystemet eller det politiska systemet. (Länk till rapporten, se diagrammet på sid 128)

Civilsamhället och tillit

Statsvetaren Robert Putnam (2000) har som grundtes att ett starkt och levande civilsamhälle är nödvändigt för medborgarnas sociala kapital. En dominerande del av vårt sociala kapital utgörs av allmän tillit, det vill säga en öppenhet gentemot det mesta och de flesta i världen. För många forskare finns en naturlig koppling mellan frivilligengagemang i såväl organiserad som informell form och hög allmän tillit.

Ett annat argument är att det är staten och de gemensamma institutionerna som främst skapar förtroende och tillit. Detta därför statens institutioner, lagar och myndigheter har som syfte och plikt

att omfatta alla medborgare. Medan civilsamhällets organisationer, per definition, är byggda på frivillighet.

Källor och lästips

Susanne Wallman Lundåsen & Lars Trägårdh. Civilsamhälle, social sammanhållning och tillit:

Rapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Länk till rapporten

Eurostats undersökning: http://www.oecd-ilibrary.org/economics/how-s-life-2015_how_life-2015-en;jsessionid=6aqejcga9k7pi.x-oecd-live-03

3. Kan vi ta tilliten för given?

Hot och hat mot aktivister ökar

Expos undersökning om hot mot den antirasistiska rörelsen från 2013, visar att sju av de elva intervjuade organisationerna har blivit utsatta för vad som kan klassas som hot. I rapporten beskriver de att det exempelvis kan handla om fysiskt våld från organiserade högerextrema grupper. Det kan också handla om att en specifik persons adress, telefonnummer och bild läggs ut på en högerextrem sajt eller internetforum.

Expo menar också att det förekommer skrämseltaktik när verksamheterna har synts ute på stan – de lyfter fram exempel som verbala hot och fotografier. Telefonsamtal, brev och e-post med dödshot förekommer också.

”Den kritik och/eller hotbild som omger dagens antirasistiska aktörer är omfattande och problematisk. Det verkar inte hindra verksamheternas fortlevnad i särskilt stor utsträckning, men kan komma att stänga ute vissa grupper från att engagera sig, personer som själva är föremål för den rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering som verksamheten arbetar för att motverka. Det kan också innebära att den kraft som annars skulle lagts på något utvecklande och konstruktivt istället används för att reparera de skador som hot och hat kan skapa.” (Ur rapporten)

Hot och hat mot journalister och förtroendevalda

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) är en totalundersökning som Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram på uppdrag av regeringen. I resultatet från PTU 2015 framkommer det att 3 av 10 förtroendevalda uppgav att de utsatts för hot, våld eller trakasserier under valåret 2014. Under mellanvalsåret 2012 var 2 av 10 utsatta. Enligt Brå är politiker och journalister två grupper som har mycket gemensamt när det gäller utsatthet för hot och våld. Enligt SOM-institutets Journalistpanel (2013) utsattes en tredjedel av journalisterna för hot de senaste tolv månaderna. I Journalistförbundets/Säpos undersökning (2009) var andelen som utsatts för hot, våld och/eller trakasserier som syftade till att påverka journalisters yrkesutövning 15 procent. I båda dessa fall ser vi alltså att hoten mot politiker och journalister har ökat.

Hot och hat mot kvinnor

Kvinnor är extra utsatta för hot och hat. Forskningsrapporten Näthat, gammalt kvinnohat på en ny arena? visar också hur Internet bör uppfattas som en ny kontext för mäns våld mot kvinnor och att det näthat som diskuterats är att betrakta som inget annat än ett gammalt kvinnohat på en ny arena.

Vad gör regeringen mot hot och hat?

Från regeringens sida ser man med oro på hot och hat. Därför förlängs och förstärks nu det breda arbetet för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat. Regeringen kommer därför under 2017 att presentera en handlingsplan för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat. Där inleds ett strategiskt och systematiskt arbete för att förebygga utsatthet för hot och hat i det offentliga rummet och hos centrala aktörer som deltar i det offentliga samtalet som förtroendevalda, journalister och kulturskapare.

Högerextrema krafter ökar

De senaste åren har högerextrema partier ökat och har tagit större plats i de europeiska parlamenten. Expos undersökning Intolerans14 visar också att ”nazistiska och rasistiska grupper ökade sina aktiviteter med 23 procent under valåret 2014 jämfört med året innan. I snitt genomförde den rasideologiska miljön sju aktioner dagligen.”

Källor och lästips

Politikernas trygghetsundersökning, Brå: https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2015-12-17-politikernas-trygghetsundersokning-2015.html

Forskningsrapporten: Näthat, gammalt kvinnohat på en ny arena? En kvalitativ innehållsanalys av näthat mot kvinnor ur ett feministiskt perspektiv.

Intolerans14, Expo: http://research.expo.se/intolerans14_110.html

Lokal antirasism, Expo: http://expo.se/www/download/131126_rapport_lokal_antirasism.pdf

4. Hur påverkar en ekonomisk kris tilliten till det offentliga?

Den generellt sett höga tilliten i Sverige till institutioner kan ändå undermineras på grund av händelser i omvärlden. Ett närliggande exempel är den ekonomiska krisen i Europa.

I länder som Grekland och Spanien har därför ideella krafter fått dra ett tungt lass i att driva hälso- och sjukvård. Och det är framför allt de allra mest utsatta i samhället som varit i behov av att söka sig till ideella aktörer när det offentliga har drabbats av åtstramningar.

I följderna av den ekonomiska nedgången i Europa ströps många offentliga utgifter dramatiskt, bland annat drabbades finansieringen av hälso- och sjukvård hårt. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE, visar i sin rapport The impact of the crisis on fundamental rights across member states in the EU hur många människor i framför allt Spanien, Grekland, Italien och Cypern inte hade haft tillgång till grundläggande sjukvård.

Vad händer med tilliten när sådant här sker? Hur skör är den svenska tilliten om en liknande situation skulle uppstå?

Källor och lästips

Europakrisen: Ideella har avgörande roll inom hälso- och sjukvård: http://www.socialforum.se/article/efter-europakrisen-ideella-har-fatt-avgorande-roll-inom-halso-och-sjukvard/

Impact of the Crisis on Fundamental Rights

Relaterade poster