Kallelse och agenda Partsgemensamt forum 31 maj 2017
Du är varmt välkommen till årets tredje förmöte inför Partsgemensamt forum! Med kallelsen finns en agenda och ett antal bilagor. Här följer information om de frågor som kommer att behandlas på mötet.
Anmäl dig till Civos öppna förmöte senast den 29 maj via länken >>
Datum: 31 maj 2017
Tid: 10.00-12.00
Plats: Riksidrottsförbundet, Idrottens Hus, Skansbrovägen 7, T-bana Skanstull (Stockholm)
Tema: Civilsamhället och samhällsplaneringen, fördjupning
Tema för dialogen i Partsgemensamt forum 31 maj: Civilsamhället och samhällsplaneringen
Inledning
Temat för dialogen i Partsgemensamt forum (PGF) den 31 maj är civilsamhället och samhällsplaneringen, seminariet är en fördjupning av mötet med samma tema som anordnades den 15 september 2016. I beskrivningen av temat, som beslutades i samband med PGF:s första möte 2017 står det följande: ” Fortsätta diskussionerna från PGF 2016 kring civilsamhällets roll i samhällsplaneringen.” Vid mötet den 15 september 2016 diskuterades vikten av att civilsamhället släpps in tidigare i det offentliga samråd, att civilsamhället behöver ta ett större ansvar för att lyfta sin kompetens samtidigt som bristen på kunskap i dessa frågor – civilsamhället kring det formella och det offentligas kunskap om vad civilsamhället kan bidra med – är en stor utmaning i sammanhanget. Inför fördjupningstillfället har vi utgått från de slutsatser och diskussioner som blev resultatet av mötet från 2016.
Diskussionerna 2016 hade ett tydligt fokus på den fysiska samhällsplaneringen, frågan är dock mycket bredare än att bara omfatta den fysiska planeringen vilket bland annat illustreras i beskrivningen av arbetet inom regeringskansliet kring frågorna. För att få till en fördjupning av det tidigare mötet på samma tema har vi valt att dels bredda begreppet men också formulera de frågor som blev hängande vid förra tillfället till ”hur”-frågor för att konkretisera dem.
Vi har valt att skifta fokus från mer strikt fysisk samhällsplanering till fokus på social hållbarhet som då även innefattar socialt och ekonomisk stadsplanering som även fokuserar på mer mjuka värden i samhällsplaneringen. Begreppen hänger ihop eftersom det ena förutsätter det andra – för att skapa en socialt hållbar stadsutveckling så måste människor göra mer än att bo, dvs erbjuda service, meningsfull fritid och en social sammanhållning. På många ställen i landet avvecklas offentlig och kommersiell service och i det sammanhanget så civilsamhällets organisationer fått en allt större roll i att stötta upp kommunerna och regionerna. Det senare kan vi se såväl på landsbygds- och avbefolkningsorter men även i socialt utsatta stadsdelar i storstadsregionerna.
Arbetsgruppen har valt att definiera samhällsplanering enligt följande: ”Samhällsplanering omfattar riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Samhällsplaneringen inbegriper stadsplanering och hur samhällsintresset ska utvecklas.”
Det övergripande temat för dagen är därför vikten av social hållbarhet i samhällsplaneringen, vilket inkluderar den fysiska samhällsplaneringen, den sociala och ekonomiskt hållbara samhällsplaneringen samt dialog och samråd mellan civilsamhället och det offentliga. Avgränsningarna görs utifrån detta och de frågor som arbetsgruppen ser som centrala för civilsamhällets organisationer och regeringskansliet att föra en dialog kring, en del helt avgörande för civilsamhällets möjligheter att vara en aktiv part i samhällsutvecklingen. Det rör frågor som tillgången till och planeringen av samlingslokaler för civilsamhället, att lokal service försvinner och försämras på flera håll i landet, att det finns ett behov av att stärka kunskapen inom det offentliga kring vad civilsamhället kan bidra med samt behovet av en bättre dialog kring civilsamhällets roll i samhällsplaneringen.
Gruppen har även valt att avgränsa det till att handla om vad regeringen kan göra i dessa frågor, även om kommunerna har en central del i arbetet. Anledningen är de avgränsningar som anförs i PGF:s arbetsordning.
En annan fråga som berördes förra gången och som knyter an till både den social och den fysiska planeringen är vikten av och utrymmet för dialog och samråd mellan det offentliga och det civila samhället, såväl på lokal som på nationell nivå. Den här gången är fokus på vilka dokument som finns och som styr möjligheten och utrymmet för dialog men även konkreta exempel på hur en fungerande dialog och samråd kan se ut. Ovan anföra och de fyra områden som vi identifierat som utvecklingsområden kommer att utgöra grunden för frågorna och för dagens samtal.
Frågor för samtalet
Frågorna nedan ska diskuteras med de tre övergripande frågorna: Vad kan regeringen göra, vad kan civilsamhället göra samt vad kan parterna föra tillsammans.
- För att civilsamhället ska kunna vara en mer naturlig del av samhällsplaneringen och för att regeringen ska kunna maximera det civilsamhället kan bidra med så behöver dialogen parterna emellan utvecklas. Hur säkerställer vi gemensamma arenor för parterna att kunna mötas och utbyta erfarenheter, prata om alternativa lösningar på de frågor som är aktuella i kommunen eller bara delge goda exempel från varandras verksamheter?
- Bättre kunskap inom det offentliga kring civilsamhällets bidrag och roll till samhällsplaneringen är avgörande för att få effekt, likaså är det viktigt att civilsamhällets organisationer har kunskap och kompetens kring stadsplaneringsprocessen för att kunna ta plats i debatten. Hur kan civilsamhällets organisationer respektive regeringen verka för en kompetenshöjning kring dessa frågor? Både nationellt men framför allt lokalt.
- Tillgången till och planeringen av samlingslokaler är en central fråga för den demokratiska samhällsplaneringen och infrastrukturen. Hur kan regelverken och rekommendationerna kring mötesplatser och samlingslokaler utvecklas så att de blir en given del av samhällsplaneringen när nya bostadsområden planeras eller befintliga förtätas?
- Förutsättningarna för och verkligheten för samhällsplaneringen ser olika ut i olika delar i landet. Vad kan civilsamhället respektive regeringen göra för att civilsamhällets organisationer ska kunna vara delaktig för samhällsplanering i form av samhällsservice, social och ekonomisk hållbarhet? Vad kan göras tillsammans?
Metod
Gruppsamtalen kommer ske i mindre grupper och där alla grupper ska diskutera samtliga frågor. Åtminstone en person från arbetsgruppen kommer att finnas på plats i respektive grupp för att leda diskussionerna samt säkerställa att alla fyra frågor diskuteras. Gruppdiskussionerna avslutas med att de sista 10 minuterna sammanfatta gruppens diskussioner inför återsamling i plenum. Under återsamlingen i plenum ska detta redovisas utifrån de övergripande frågorna; Vad kan regeringen göra, vad kan civilsamhället göra samt vad kan parterna föra tillsammans.
|
Läs och ladda ner hela förberedelsematerialet här: Bilaga 1 Förberedelsematerial 31 maj 2017 >>