Ladda ner och läs: Minnesanteckningar från PGF 1 feb

Minnesanteckningar från PGF den 1 februari 2017

Dnr 0032/17 (MUCF)
Tema: Konstituering av Partsgemensamt forum 2017 och val av teman för årets dialog mellan civilsamhället och Regeringskansliet.

Närvarande
Agneta Rolfhamre, Civos
Amadeu Batel, Civos
Ann-Katrin Persson, Civos
Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet
Charlotte Sundvall, Riksidrottsförbundet
Conny Sandberg, Ideell Kulturallians
Elin Aronsson, Forum – idéburna organisationer med social inriktning
Elisabeth Rytterström, Svenskt Friluftsliv
Gabriel Johansson, Sveriges Ungdomsråd
Hanna Kroksson, LSU (från och med punkten ”Gruppvisa arbeten i planeringsgrupper”) Hans Paulson, Civos
Jan-Olof Forsén, Handikappförbunden
Jenny Kowalewski, Coompanion
Jesper Svarén, Kulturdepartementet
Leena Haraké, KSAN
Malcolm Jallow Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa
Maria Nilson, Kulturdepartementet
Nure Aksal, Kulturdepartementet (praktikant)
Eva Albinsson, Riksorganisationen Give it forward
Rebecka Wigsén, Mattecentrum
Theres Systimetsä, Unionen
Åse Classon, Hela Sverige ska leva
Åza Rydberg, Passalen

Marina Tjelvling, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
Nadine Ghawi, MUCF Omar Nur, MUCF

Möte i partsgemensamt forum den 1 februari

1. Välkommen, inledning och presentation

Maria Nilson, avgående ordförande, och Ann-Katrin Persson, avgående vice ordförande, hälsade välkomna och berättade kort om Partsgemensamt Forums syfte och form. Efter det inleddes en presentationsrunda där deltagarna också berättade vad de själva och deras organisation kan bidra med i forumet. Flera civilsamhällesorganisationer nämnde att de kommer att bidra med kunskap om och perspektiv utifrån frågor som organisation arbetar med, bland annat:

• Barn- och ungdomsperspektiv
  Funktionshinderperspektiv
• Lokalt demokratiperspektiv
  Kulturperspektiv
  Arbetsgivarperspektiv
  Afrosvenskars levnadsvillkor
  Sociala innovationer
  Kooperativ utveckling
  Aktiv och meningsfull fritid för personer med funktionsnedsättning
  Öppna mötesplatser
  Att arbeta nära den offentliga välfärden med till exempel arbetsmarknads-, flykting- och asylfrågor
  Att vara en röstbärarorganisation för mångfalds- och minoritetsfrågor

Andra deltagare nämnde att de kommer att bidra med:

• Kunskap om att bygga nätverk kring till exempel alkohol- och narkotikafrågor samt frågor som rör kvinnor
  Erfarenhet av samverkan mellan näringsliv, det offentliga och det civila samhället på olika nivåer
  Att dialogen blir så konkret som möjligt för att kunna förse regeringen med bra underlag
  Att lyfta in perspektiv från alla Civos medlemsorganisationer, även de som inte är närvarande på mötet
  Att vara en länk mellan Civos förmöten och dialogen i forumet
  Erfarenhet av att ha varit med i forumet tidigare
  Nya ögon och ett utifrånperspektiv
  Kunskap som rör andra delar av ens verksamhet, exempelvis bidrar tjänstemännen från Enheten för demokrati och det civila samhället med kunskap inom andra områden som enheten arbetar med, till exempel val och våldsbejakande extremism

2. Nomineringar till presidiet

Presidiet består av ordförande och vice ordförande. Ordförandeskapet i presidiet är roterande och år 2017 ska Partsgemensamt Forum ledas av en ordförande som väljs av det civila samhällets organisationer och av en vice ordförande som utses av Regeringskansliet.

Civilsamhällets organisationer har haft möjlighet att nominera kandidater till posten som ordförande. En nominering till posten har inkommit. Det är Civos som har nominerat Ann-Katrin Persson, Civos. Beslut om ordförande fattas under punkt 6. Parternas val till ordförande och vice ordförande och fram till dess är nomineringstiden öppen. Nomineringar lämnas till MUCF.

3. Urvalskommitté

Det civila samhällets organisationer utser även fyra deltagare till urvalskommittén. Inga nomineringar till kommittén har inkommit. Presidiet har föreslagit att val av kommittén förläggs till nästa möte dels för att forumet ska ha träffats och konstituerat sig innan kommittén väljs, dels för att inga nomineringar inkommit.

MUCF informerade om urvalskommitténs arbete föregående år. År 2016 bestod kommittén av Mattias Hjelmberg, Riksidrottsförbundet; Martin Björgell, Civos; Agneta Rolfhamre, Civos och Karin Brand, Svenskt Friluftsliv. Martin Björgell deltog i kommittén för andra året. MUCF har två platser i urvalskommittén för att administrera kommitténs arbete genom bland annat att ta fram inbjudan, föra minnesanteckningar och sammanställa underlag.

MUCF uppmuntrade det civila samhällets organisationer till att lämna nomineringar till urvalskommittén inför nästa möte. Myndigheten uppmuntrade också deltagare från föregående års kommitté att omkandidera, för att få kontinuitet i arbetet.

Mötet beslutade:
att val av urvalskommitté förläggs till nästa möte.

4. Arbetsordning 2017

Ordförande berättade om presidiets förslag till arbetsordning 2017. Forumet har varje år utvärderat sina arbetesformer och föregående års utvärdering visar att arbetsordningen i stort har fungerat väl.

Förslaget till 2017 års arbetsordning innehåller en ändring. Det är Regeringskansliet som har föreslagit en ändring när det gäller kansliets deltagande. Ordförande berättade om bakgrunden till ändringen:

Enheten för demokrati och det civila samhället på Regeringskansliet ansvarar för att samordna myndighetens arbete utifrån politiken för det civila samhället. Det finns bland annat en interdepartemental arbetsgrupp, IDA-gruppen, där det ingår en tjänsteman från varje departement. IDA-gruppen ansvarar bland annat för att årligen följa upp Regeringskansliets arbete med att förbättra villkoren för det civila samhället. Det görs delvis genom att återrapportera regeringskansliets kontakter med det civila samhället i form av till exempel remisser, samråd och hearings. Uppföljningen speglar även arbetet i Partsgemensamt Forum.

Regeringskansliets förslag på ny skrivning syftar till en förstärkning av dess deltagande. Förslaget ger fler möjligheter när det gäller vem som kan delta i dialogen i Partsgemensamt Forum. Tidigare har tjänstemännen från IDA-gruppen deltagit i forumet och det nya förslaget innebär istället att tjänstemän som har fördjupad kunskap i specifika sakfrågor kan delta i temadialogerna. Regeringskansliet ser det som fruktbart att det är tjänstemän med kompetens kring sakfrågorna som deltar.

Förändringen ställer större krav på Regeringskansliet vad gäller samordning internt, särskilt i planeringsgrupperna. Vad gäller politisk representation så kan Regeringskansliet utlova att den tjänsteman som medverkar i forumet utifrån sitt sakområde förankrar dialogen både innan och efter med den politiska ledningen. Det finns också utrymme för politiker att delta i forumet. Sammanfattningsvis är syftet med ändringen att det ska finnas mer expertis i sakfrågan och att dialogen i större utsträckning ska återföras direkt till den politiska ledningen.

Ordförande gick igenom resterande delar av arbetsordningen. Bland annat nämndes att SKL är adjungerad till forumet och att de bör uppmuntras till att delta särskilt utifrån temaområden. Efter genomgången av arbetsordningen lämnades ordet fritt.

En fråga lyftes om vad det i arbetsordningen menas med ”lässtöd”. MUCF förklarade att de som utsågs till sammankallande i planeringsgrupperna förra året också var ett lässtöd till MUCF i arbetet med att sammanställa kapiteltexter till den årliga skriften om Partsgemensamt Forum.

En annan fråga om ekonomisk ersättning lyftes. Alla organisationer bör ges ekonomiska förutsättningar att delta i mötena och urvalet av organisationer i forumet får inte ske utifrån vilka som har råd. Det är en viktig demokratisk fråga. MUCF informerade om att myndigheten ersätter deltagarnas eventuella resekostnader. MUCF kommer därför att förtydliga detta i kommande kallelser. MUCF åtar sig att till nästa möte beskriva vad som avses gällande ersättning för resor och förlorad arbetsinkomst.

Avslutningsvis berättade Regeringskansliet att de har stor användning av skriften om Partsgemensamt Forum. Den används för att beskriva dialogen, vilket är väldigt användbart inom politiken. Civilsamhället har också haft användning av den. Regeringskansliet upplever även att forumet det senaste året har blivit bättre på att fokusera på vad parterna kan göra tillsammans.

Mötet beslutade:
att godkänna arbetsordningen för 2017 med den föreslagna ändringen:

• Regeringen Regeringskansliet representeras av tjänstemän som företräder regeringens part. Tjänstemännen från enheten med ansvar för politiken för det civila samhället ansvarar för att samordna Regeringskansliets medverkan i PGF utöver dem själva. Vilka personer som medverkar bestäms utifrån det tema som ska avhandlas. Medskick inför PGF samt återkoppling sker till politisk ledning för samordnande enhet och de enheter som medverkat för respektive PGF. Politisk ledning kan också själva medverka vid behov.

5. Planering för 2017

Inför mötet hade presidiet lämnat ett förslag på sju teman att diskutera under året. Temana har identifierats dels genom föregående års forum, dels genom de nya organisationernas nomineringar. Av de sju temana skulle fyra väljas. De förslagna temana var:

1. Civilsamhället och jämställdheten: Kommer det att ställas krav på att civilsamhällets organisationer ska vara jämställda? Om svaret är ja – hur kan civilsamhället leva upp till det? Vilka får möjlighet att utöva makt inom civilsamhället, och hur påverkar det offentliga hur resurser och möjligheter fördelas? Regeringen har föreslagit kvotering i bolagsstyrelser, men vad bör vi kräva av civilsamhället, och vad kan eller vill civilsamhället göra själva?
2. Civilsamhället och tilliten till demokratin: Tillit till offentliga institutioner och civilsamhället är färskvara. Hot och hat t.ex. mot förtroendevalda och aktivister av olika slag ökar. Hur motverkar civilsamhället och regeringen den utvecklingen?
3. Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet: Var går gränsen för vilka organisationer som det offentliga vill samverka med och fördela bidrag till? Organisationerna kan utbyta idéer och Regeringskansliet kan göra inspel och öka sin kunskap om civilsamhällesorganisationernas olika värdegrunder och mångfald.
4. Civilsamhället och den psykiska ohälsan: Vad kan det civila samhället och det offentliga göra, tillsammans och var för sig, för att förebygga psykisk ohälsa?
5. Civilsamhället och representativiteten: Vilka röster är det från civilsamhället som kommer till tals och hur representativa är de? Vissa organisationer är ofta återkommande röstbärare och det är inte bara de stora organisationerna med breda medlemsbaser, utan det kan även vara små lobbyorganisationer. Vilka organisationer vill det offentliga samverka med? Och vilka mekanismer inom civilsamhället styr vilka som syns eller hörs mest i det offentliga samtalet?
6. Civilsamhället och den digitala demokratin: Hur kan det civila samhället och det offentliga arbeta för att bidra till den digitala demokratin och för en ökad digital tillgänglighet?
7. Civilsamhället och samhällsplaneringen, fördjupning: Fortsätta diskussionen från PGF 2016 kring civilsamhällets roll i samhällsplaneringen samt utvecklingen av EU och dess påverkan på civilsamhället.

Deltagarna diskuterade temana i smågrupper och därefter följde en omröstning där varje deltagare hade fem röster att disponera så som den önskade, till exempel genom att lägga samtliga fem röster på ett tema eller genom att fördela sina röster mellan flera teman.

Förslag på ändringar i temana kunde lyftas i storgrupp men inga beslut om ändringar skulle fattas innan omröstning. Planeringsgrupperna fick istället möjlighet att föreslå ändringar för forumet att besluta om. Utfallet av omröstningen blev:

Deltagarna ombads sedan att välja ett av fyra valda temana som de vill arbeta med under året. Arbetet med teman görs i planeringsgrupper, där en sammankallande utses för varje grupp. Efter val av teman skett fastställdes datum för respektive tema och planeringsgrupp. Arbetet resulterade i:

De ledamöter i forumet som inte var med på mötet, och därför inte heller tilldelats någon planeringsgrupp, kommer att bli kontaktade av MUCF för att välja grupp.

När planeringsgrupperna återsamlades i helgrupp lyftes en synpunkt gällande formerna för planeringsarbetet och för val av teman. Synpunkten gällde att det hade varit önskvärt att göra ändringar i temanas innehåll och frågeställningar innan omröstningen hölls. Presidiet svarade att erfarenheten har varit att Partsgemensamt forum har slagit ihop teman för att omfatta många frågor, vilket har gjort arbetsgruppernas arbete svårt. I år provar presidiet därför en modell med mer tydliga och avgränsade teman.

6. Parternas val av ordförande och vice ordförande

Inga ytterligare nomineringar till ordförande inkom under mötet.

Regeringskansliet meddelade att Jesper Svarén har utsetts till vice ordförande för Partsgemensamt forum 2017.

Mötet beslutade att:
välja Ann-Katrin Persson, Civos, till ordförande för Partsgemensamt forum 2017.

7. Övriga frågor

MUCF informerade att skriften om Partsgemensamt Forum 2016 kommer att tryckas inom ett par veckor. MUCF skickar cirka 30 exemplar per organisation per post. Alla uppmuntras till att sprida skriften i sina nätverk.

8. Avslut och utcheckningsfråga

Nyvalda ordföranden Ann-Katrin Persson tackade för förtroendet och avslutade mötet med att ställa en utcheckningsfråga till deltagarna: ”Vad känner jag inför nästa möte?”. Många svarade att de ser fram emot att påbörja dialogen och det kommande temat då det är både intressant och aktuellt. Planeringsgruppen för temat nämnde att det kan finnas en utmaning i att avgränsa dialogen. En annan utmaning kan vara att parterna har liknande hållning till temat och att det då blir svårt att hitta brännande frågor. Därför kan samtalet komma att fokusera mera på vad parterna tillsammans kan göra inom området.

Det avgående presidiet tackades för sitt arbete under det gångna året.

Ordförande avslutade mötet.