Ladda ner och läs: Minnesanteckningar 12 september
Minnesanteckningar från PGF den 12 september 2018
Tema: Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet, fördjupning
Närvarande
Agneta Rolfhamre, Sveriges Föreningar
Alba Stjärnkvist, MUCF
Alexandra Appleby Hjortswang, Civos
Anna Rydberg (f.d. Edlund), Civos
Anna-Karin Andersson, Ideell kulturallians
Bengt Nilsson, Socialdepartementet
Bojan Brstina, Civos
Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet
Charly Wassberg Borbos, Civos
Daniel Lindvall, Utredning om demokrativillkor
Daniel Wohlgemuth, Kulturdepartementet
Eva Jacobsson Börjesson, MUCF
Hannah Kroksson, Överenskommelsens styrgrupp
Jan Rehnberg, Socialdepartementet
Jan-Olof Forsén, Funktionsrätt Sverige
Julia Grosse, Kulturdepartementet
Katarina Höög, Kulturdepartementet
Kerstin Källander, Civos
Kristin Olofsson, LSU: Sveriges Ungdomsorganisationer
Leena Haraké: KSAN
Lotta Persson, MUCF
Ludvig Sandberg, Forum- idéburna org, med social inriktning
Marie Ericsson, Utredning om demokrativillkor
Marit Gisselmann, MUCF
Mathilda Wåhlander, FRII
Matilda Wärmark, Utbildningsdepartementet
Mattis Ekestaf, MUCF
Oscar Abrahamsson, Kulturdepartementet (praktikant)
Rebecka Wigsén, Mattecentrum
Robin Söderberg, Kulturdepartementet
Pia-Lena Moller, Riksorganisationen Give it forward
Ulrika Loinder, FRII
Åsa Classon, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Från Överenskommelsen närvarade Karin Bergelv, Lina Rengius Persson och Ekim Caglar
Välkommen och incheckning
Katarina Höög från Kulturdepartementet och Ludvig Sandberg från Forum hälsade välkomna och konstaterade att dagens ämne är demokrati. Lina Rengius Persson presenterades som den person som numera administrerar PGF istället för Nadine Ghawi från MUCF.
Dagens tema var demokrativillkoren för statens stöd till det civila samhället. Regeringen har nyligen tagit fram en strategi för en stärkt demokrati och för två veckor sedan anordnade demokrati- och kulturministern ett frukostmöte för att presentera en kraftsamling för demokrati. Där presenterades en kommitté som ska arbeta med att stärka demokratin tillsammans fram till 2021, det vill säga hundra år sedan även kvinnor fick rösträtt. Kommittén leds av Peter Öhrn och tre ambassadörer är utsedda (Lena Posner Körösi, Rosaline Marbinah, Emma Frans). Mer information om detta finns i direktivet 2018:53.
En presentationsrunda med dagens deltagare tog därefter vid.
Tillbakablick på minnesanteckningar och utvärdering
Några nedslag från minnesanteckningarna görs av Katarina Höög för att påminna om innehållet i det förra mötet, med kommentarer från deltagarnas utvärderingar.
Katarina Höög efterfrågar synpunkter på minnesanteckningarna och huruvida de behöver bli kortare eller längre. Nuvarande formatet behålls och minnesanteckningarna läggs till handlingarna.
Ludvig Sandberg påpekar att svarsfrekvensen var låg vid den senaste utvärderingen. Fler svar efterfrågas så att utvärderingarna ska kunna utveckla dialogen. Överlag var utvärderingarna från det förra mötet positiva. Rörande frågan om PGF har påverkat de egna organisationernas sätt att fungera var svaret dock ”varken eller”. En möjlig fråga att reflektera över är ”bidrar det som görs här bidrar till måluppfyllelsen?”. Denna kan eventuellt ingå i enkäten som skickas ut efter mötena.
En öppen kommentar vid utvärderingen rör att härskartekniker inte bör förekomma i forumet. Detta ska tas i beaktning i fortsättningen.
En övrig fråga rör huruvida det går att ta fram jämförelsematerial för hur synpunkterna och kommentarerna förändras över tid. Exempelvis kan jämförbara siffror om hur arbetet går och en sorts jämförelse mellan utvärderingarna sammanställas. Detta mottas med intresse.
Lägesbeskrivning av arbetet med den breddade överenskommelsen mellan regeringen och civilsamhället
Hannah Kroksson, LSU och Överenskommelsens styrgrupp, beskriver kort vad den nya överenskommelsen innebär i förhållande till den gamla. PGF inkluderas numera och antalet sakfrågor breddas i den nya dialogen.
Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet och Överenskommelsens styrgrupp, förklarar att en av uppgifterna för den nya överenskommelsen är att vara stöd för PGF. Steg för steg har detta möjliggjorts och i somras fattade regeringen ett beslut där MUCF inte längre sammankallar och administrerar PGF. Ansvaret ägs i nuläget tekniskt sett inte av någon, men under den process som varit har det utvecklats i sådan riktning att Överenskommelsen övertar denna funktion. Ansvaret för PGF är tudelat. Den ena delen handlar om administrationsansvaret (att anordna mötena) och att vara ett stöd till nomineringskommittén. I denna del har Överenskommelsen redan varit involverade och detta ansvar övertas helt i november. I framtida verksamhetsplaner kommer dessa uppgifter att ingå i överenskommelsekansliets uppdrag.
Den andra delen av ansvaret rör beslutsprocesser i urvalskommittén. Hittills har MUCF varit den som ytterst tar besluten där. Nu när det administrativa arbetet lyfts över till en annan aktör har ordningen som finns i propositionen återgåtts till, varför civilsamhället nu blir ansvariga för att ta fram kretsen av representanter i PGF.
Hannah Kroksson meddelar att en nyhet i den nya överenskommelsen är att det numera bara sitter paraplyorganisationer i styrgruppen. I dagsläget är fyra av sju platser för civilsamhället fyllda. Under hösten kommer den idéburna parten att diskutera representation, rotation och dylikt rörande de sju platserna. Där behövs en dialog med civilsamhällets aktörer för att hitta en ordning.
Friman menar att svaret på frågan om vilka organisationer som kan ingå i PGF är att detta är upp civilsamhällesparten att besluta. Både förslag och beslutsrätt ska därmed ligga på civilsamhällesparten. Ett prioriterat område just nu är därför att skriva en tydlig ordning som kan förankras och där detta framgår. Nu behöver en arbetsordning tas fram där det framgår att det administrativa ansvaret går över till Överenskommelsen och att nominerings- och beslutsarbetet förändras så att civilsamhällets ansvar blir tydligare och utökas. Överenskommelsens kansli kan vara ett stöd i det arbetet. Målet är att ha en tydlig och nedtecknad arbetsordning i slutet av 2018 eller början av 2019.
En fråga från en deltagare är vad som händer med MUCF:s roll i och med förändringarna. Carl- Johan Friman påpekar att MUCF numera inte hanterar administrationen, men att de ska vara med och lyssna och ta del av innehållet i diskussionerna. Formellt är dock MUCF fortfarande den myndighet som är ansvarig för PGF.
Karin Bergelv, verksamhetsledare på Överenskommelsens kansli, berättar mer om kansliets funktion och utveckling. Numera arbetar kansliet enbart på nationell nivå, till skillnad från tidigare då lokala och regionala dialogprocesser kunnat få stöd i sitt arbete. Överenskommelsens kansli kan till exempel vara behjälpliga med att ta fram handböcker, anordna konferenser, arrangera seminarier, ta fram kommunikationsmaterial och vara ett allmänt stöd inom många områden.
Just nu arbetar kansliet med att starta upp ett lärnätverk tillsammans med Upphandlingsmyndigheten. Eventuellt kommer ett om Agenda 2030 också startas. Dessa nätverk gör det möjligt för civilsamhällets parter och myndigheter att utbyta erfarenheter. Inom ramen för lärnätverken kan konferenser arrangeras, samt skrifter och rapporter tas fram. Vid intresse för att starta ett lärnätverk kan kansliet kontaktas.
Ett medskick är att utnyttja möjligheten att koppla kunskap och erfarenheter mellan PGF och lärnätverk.
En fråga från publiken rör hur regionala partnerskap påverkas av förändringen i Överenskommelsens uppdrag. Karin svarar att det i den nuvarande skrivningen står med att Överenskommelsen ska föra strukturerade samtal med SKL, som kommer att ha huvudansvaret för den offentliga parten i partnerskap lokalt och regionalt. För stödstrukturer till civilsamhället pågår en process för att överlämna ansvaret till NÄTVERKET – idéburen sektor i Skåne, Social ekonomi övre Norrland och Coompanion i Västra Götalandsregionen. Projektet påbörjades den 1 september.
En uppmaning från Hannah Kroksson är att höra av sig om det finns frågetecken kring något rörande Överenskommelsen. Kroksson påpekar också att engagemanget är väldigt viktigt för dialogen. Saknar någon deltagare sin paraplyorganisation i Överenskommelsen går det att höra av sig för att få tips om att öka engagemanget.
Om Forumkonferensen 28 november och om att nominera sin organisation till PGF 2019
Mattis Ekestaf, MUCF, informerar om att Forumkonferensen den 28 november. Ekestaf meddelar att inbjudan kommer att skickas inom två veckor. Målet är att nå 50 deltagare. Något särskilt tema är inte fastställt, men information om detta kommer tillsammans med inbjudan. Konferensen kommer att vara på Kungsholmen, men exakt adress meddelas senare.
Nomineringen till PGF 2019 stänger den 16 september. En påminnelse till urvalskommittén är att de organisationer som sitter på ettåriga mandat behöver söka igen. På en fråga om antalet organisationer som har nominerats är svaret att 40 stycken har gjort detta.
Inledning till dialog: Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet, fördjupning
Kristin Olofsson, LSU, håller en inledning om planeringsgruppens tankar (planeringsgruppen bestod av Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet; Charly Wassberg Borbos, Civos; Kristin Olofsson, LSU och Rebecka Wigsén, Mattecentrum). Temat för PGF denna gång är ”Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet”. Planeringsgruppen ansåg att ämnet var stort och försökte utveckla det vidare från förra årets möte på ett liknande tema, samt att försöka att ta fasta på vad som är aktuellt för både offentliga och idéburna. Gruppen beslutade att demokratibegreppsdiskussionen var relevant.
Demokrativillkoren i den statliga bidragsgivningen är ett ämne som deltagarna troligen har varierande kunskap om. Övergripande rörande ämnet kan det sägas att vissa krav ställs för att få bidrag, exempelvis att organisationer ska ha funnits i ett visst antal år. I all offentlig bidragsgivning, men även i kommuner, regioner och landsting finns det också krav på att organisationer som söker bidrag ska vara demokratiska. Detta demokratikrav består av två delar; organisationerna ska vara demokratiskt uppbyggda (exempelvis att varje medlem ska ha beslutanderätt) och även värna om demokratins idéer (detta är en bredare definition och handlar om värdegrund, demokratibegreppet, att inte motverka demokrati och att arbeta för en demokratisk utveckling).
Varför är det viktigt att ta upp ämnet? Ämnet är aktuellt för att villkoren på senare år har dragits upp för genomlysning. Det finns också en utredning som tar sig an villkorsfrågan. MUCF har nyligen skärpt prövningen av villkoret och vissa organisationer har blivit nekade bidrag, vilket har debatterats flitigt. På detta har domstolsbeslut och nya beslut från MUCF kommit. Utifrån det har det också uppkommit en debatt bland civilsamhällesorganisationer hur man ska kunna arbeta med att värna om demokratin på olika sätt. Utredningen ska förtydliga och skriva ett demokrativillkor som kan användas och vara rättssäkert, men ge också en samlad bild så att olika formuleringar och förordningar inte krockar. Därför har utredningen bjudits in för att ansvara för ett av dagens pass (del 1 i programmet).
Tanken är att utredarnas del (del 1) främst riktas till civilsamhället. I denna del kommer de statliga tjänstepersonerna inte vara med. De statliga tjänstepersonerna inkluderas istället i del 2, där framtiden diskuteras.
Dialog del 1: Samtal i smågrupper utifrån frågor från utredningen om demokrativillkoren för statliga bidrag till civilsamhället
Marie Ericsson och Daniel Lindvall, båda från sekretariatet för utredningen för demokrativillkor i statlig bidragsgivning, presenterade utredningens arbete. I direktivet till utredningen står det tydligt att samråd och samverkan med civilsamhällesorganisationer ska finnas med. Sedan mars/april har ett tiotal samråd med civilsamhället arrangerats. Samråd har också arrangerats med ett antal myndigheter, kommuner och landsting. PGF är också ett viktigt forum för att samråda.
Utredningens arbetssätt utgår främst från kartläggningar och samråd. Via referensgrupper/hearingar kommer utredningen att komma med ett förslag till demokrativillkor, något som inte kommer att byråkratiseras mer än nödvändigt. Målbilden är att förslaget ska säkerställa att tillämpningen inte ska sätta tilliten på spel och exempelvis hota organisationernas självständighet och oberoende. Målet för själva utredningen är att komma med ett förslag rörande demokrativillkor som ska förtydliga och skydda en rättssäkerhet för statlig bidragsgivning. Detta innebär att utredningen kommer att se över bestämmelser för att klargöra hur kriterier tillämpas vid avslag.
Inför PGF-mötet har ett underlag skickats ut. Frågorna där är vägledande för diskussionerna som kommer att handla om att demokrati är ett villkor för statsbidrag. Anledningen till att utredningen har tillsats är att det finns en allmän bild i debatten att aktörer som står i strid med demokratin får stöd. En tidig konklusion från utredningens sida är att villkoret i sin nuvarande utformning inte ger adekvata förutsättningar för rättssäkerhet. Det råder ett stort mått av godtycke. Denna typ av villkor behöver förtydligas för att bli mer rättssäkert. Det finns också problem med att formulera ett tydligt villkorsskrivande.
Hur konkret kan villkoren vara? På vilket sätt kan det bli ett för rigitt system? I vilket läge ska det räknas med att man har överträtt en grundläggande princip? Hur ska detta regleras? Att finna ett system för att fånga in all bidragsgivning är komplicerat. Dessa är några av de frågor som behöver funderas över. Där spelar PGF en viktig roll.
Dialogen fortsätter med gruppdiskussioner. Två grupper diskuterar följande frågor:
1. På vilka grunder kan er organisation göra en bedömning att er verksamhet bedrivs i enlighet med demokratins idéer?
2. Hur bör ett demokrativillkor utformas för statsbidrag för att exkludera en organisation från bidrag?
3. Hur skulle ni hantera det statliga bidragsvillkoret att verksamheten ska bedrivas i enlighet med demokratins idéer? Vad skulle det betyda för er?
4. Vad är särskilt viktigt för er i kontakten med bidragsgivande myndigheten/organisation?
Efter gruppdiskussionerna lyftes några av tankarna i grupperna i storgrupp.
Tankar rörande fråga 1:
- En organisation kan göra en bedömning av hur verksamheten bedrivs i enlighet med demokratiska idéer utifrån till exempel policyprogram, likabehandlingsplan och dylika skrivelser.
- En synpunkt är att det går att redovisa i princip hur mycket som helst bara det finns resurser. Flera delar den bilden, och detta kan även gälla offentliga aktörer.
- Det går att visa att det har startats processer för att pröva om någon bryter mot demokratibestämmelserna. Om det till exempel har startats sådana processer de senaste åren går de att visa.
Tankar rörande fråga 2:
- Hur en organisation arbetar för att vara mer demokratisk är en viktig fråga, men hör inte till demokrativillkoren eftersom sådana måste vara mer handfasta. Demokrativillkoren bör till exempel fokusera på våldshandlingar och dylikt, och den frågan är separat från exempelvis frågor rörande interndemokratin.
- Rörande våldshandlingar och dylikt finns det redan regler och bestämmelser kring att sådana inte får förekomma. Det är därför viktigt att ta fram demokrativillkor som inte hittar på egna regler, utan snarare förklara och sammanfatta utifrån rubriker så att skrivelserna inte blir längre och krångligare än de behöver vara.
Tankar rörande fråga 3:
- Forum anser att bedömningarna har blivit för generella de senaste åren. Därför behövs mer specifika förordningar. Ett sätt är att utgå från negativa formuleringar (exempelvis att ”organisationen får inte göra så”) så att det blir lättare att förstå vad exakt frågan handlar om.
- Det är viktigt att förstå att diskrimineringsgrunder och demokratikriteriet inte sammanblandas. Det går till exempel att tekniskt bryta mot diskrimineringsgrunder (separatistiska möten exempelvis) utan att det behöver vara odemokratiskt.
- Att täcka in värderingsfrågan är viktigt, för värderingen kommer alltid att vara flytande. Det är viktigt att lyfta själva prövningen så att den förstås bättre. Vilka är stegen i värderingen? Hur ser den ut i olika steg?
- Demokrati ska vara en grundläggande del av organisationens verksamhet, det räcker inte med att bara respektera den. Diskussionen kan ibland bli för luddig.
Tankar rörande fråga 4:
- Det måste bli mer konkret när en organisation anses vara odemokratisk. Det är viktigt att få en högre grad av konkretion i beskyllningen, exempelvis ”där sa ni [organisationen] si och så”. Det är också viktigt att hänvisa till de delar av demokratikriteriet som organisationen anses bryta mot, för att öka tydligheten i beskyllningen. Annars blir det omöjligt att bemöta anklagelser.
- LSU menar att tidsaspekten är en viktig aspekt att ta hänsyn till. Det är till exempel svårt att gå fem år tillbaks för att se vad som har gjorts och sagts för en ungdomsorganisation med en hög omsättning av medlemmar och styrelsepersoner. Det kan vara så att det eventuellt inte finns någon kvar i styrelsen från tiden då något ska ha skett.
Marie Ericsson och Daniel Lindvall tackar för diskussionerna och meddelar att utredningen blir klar i juni 2019. Till dess ska utredningen kontakta referensgrupper och ta in eventuella synpunkter från både myndigheter och civilsamhällesaktörer. Vid frågor rörande utredningen går det bra att maila dem.
Dialog del 2: Samtal i smågrupper utifrån Partsgemensamt forums frågeställningar
Kristin och Carl-Johan från planeringsgruppen leder dialogens andra del.
Deltagarna samlas i grupper för att samtala om temat utifrån nuläget idag. Utredningen arbetar fram till sommaren, de frågorna som har diskuterats kommer att hanteras där, men idag finns det en vardag där frågorna blir aktuella i nuläget. Detta ska diskuteras under denna programpunkt. De tre återkommande frågorna i PGF diskuteras: Vad kan regeringen göra? vad kan civilsamhället göra? Vad kan vi göra tillsammans? Deltagarna indelas i tre grupper, där varje grupp får en av ovanstående frågor.
Uppsamling dialog i helgrupp
Rebecka Wigsén och Charly Wassber Borbos leder uppsamlingen av dialogen.
Tankar rörande frågan om vad regeringen kan göra:
- Var tydliga om vad som gäller så gott det går.
- Bra att tala i klartext om de krav som kommer att finnas – det är ett bidrag till civilsamhället att veta mer om vad som behöver finnas utskrivet i till exempel stadgar.
- Långsiktighetsutredningen har fått många remissvar som kan vara användbara.
Tankar rörande frågan om vad civilsamhället kan göra:
- De kan arbeta med att utveckla sin egen demokratiska process, exempelvis tänka på att bli mer transparanta och inkluderande.
- Bra att upprätta god praxis och bidra med exempel på hur man kan arbeta med sin värdegrund och hur problem hanteras.
- Ta ansvar och ha is i magen för vad som händer. Visa solidaritet emellan organisationer.
- Ansvar för att upprätthålla en ärlig och god dialog med det offentliga (myndigheter), oavsett om det ibland uppstår konflikter.
- Egna exempel är bra att skicka vidare till utredningen.
Tankar rörande frågan om vad vi kan göra tillsammans:
- Tillit och tydlighet från båda håll. Hur kan den skapas till demokratifrågor?
- Vara tydliga och transparanta både internt och externt.
- Dialog och öppenhet att lyssna på varandra.
- Vad behöver framtidens civilsamhälle för stöd? Det gäller att blicka framåt för att se vad som kan göras tillsammans.
- I ett polariserat samhälle är det viktigt att även civilsamhället står upp för ”sina myndigheter” – det vill säga visa solidaritet även i en sådan riktning.
”Is i magen”-slutsatsen behöver ett förtydligande enligt en deltagare. Detta handlar om att samhällsvindarna kan göra att det snabbt dras stora växlar av olika händelser. Då gäller det att ha is i magen för att se vad som verkligen har sagts eller gjorts.
Presentation av rapporten ”Civilsamhället på landsbygder och i tätort”.
Marit Gisselmann, MUCF, presenterade myndighetens arbete med rapporten ”Civilsamhället på landsbygder och i tätort”. Presentationen utgick från några nedslag i ”villkorsrapporten”, det vill säga MUCF:s årliga rapport. Förra årets tema för rapporten var utsatta områden. Årets rapport följer upp villkoren för föreningar under 2017 och fokuserar på ideella föreningar och samfällighetsföreningar i landsbygder och i tätorter.
Ett område som rapporten tar upp är att civilsamhället kan ha större betydelse inom olika områden på landsbygderna. Gisselmann redogjorde också för enkätsvar från civilsamhällesorganisationer rörande deras självbild (hur de kategoriseras sin funktion i samhället). En annan enkätfråga rörde organisationernas ekonomiska förutsättningar. De ideella föreningarna som svarade har i relativt stor utsträckning påpekat att de har goda ekonomiska förutsättningar. Nöjdheten är dock mindre på landsbygden jämfört med tätorter.
Förbättringsförslag som har framkommit i arbetet med rapporten rör att sökandet av finansiering behöver bli enklare och ta mindre tid. Ett annat område rör att engagemang och samarbete hos kommunerna behöver öka.
I arbetet med att ta fram nästa år villkorsrapport som handlar om fokus på centrala principer (de sex principerna) inbjöds organisationer i Partsgemensamt forum att medverka i en referensgrupp för rapporten. Gruppen kommer att träffas vid två tillfällen; 11 oktober kl. 10.00- 12.00 samt under våren 2019 (ej fastställt datum). Intresseanmälningar till referensgruppen mottogs efter presentationen.
Avslut och utcheckningsfråga
Katarina Höög tackar för dagen och frågar deltagarna om det var ett lyckat upplägg med att bjuda in en utredning att delta. Deltagarna tyckte att det var givande.
Ludvig Sandberg hänvisar till en utvärderingskommentar från förra PGF:et där en deltagare tyckte att rätt motparter inte fanns med i diskussionerna. Detta är en fråga att diskutera och tänka vidare kring.
Ett medskick är att fylla i den utvärdering som kommer att sändas så att verksamheten med PGF kan utvecklas ytterligare.
Utcheckningsfrågan som avrundade mötet var ”Vad har varit mest intressant att ta med sig idag?”. Svaren var:
- Det var spännande att höra deltagarnas reflektioner kring vad som kan göras tillsammans.
- Intressant att följa diskussionerna kring ett hett ämne.
- Bredden av synvinklar i gruppdiskussionerna var intressanta.
- Formatet där parterna möts ger en helt ny förståelse.
- Demokrati kan inte tas för givet.
- Modellen med att ha en utredning var bra för då får träffarna ett reellt utfall.
- Att ha en utredning på plats gjorde dialogen aktuell, formen var bra.
- Diskussionerna kompletterar remissvaren på ett bra sätt.
- Det är häftigt att ha suttit i november 2017 och sedan känna att man sedan har genomfört det som planerades då.
- Träffen var bra för att det blev tydligt vad man kan ta med sig till sin egen verksamhet.
- Givande att många från MUCF var på plats. Att bjuda in berörda myndigheter är bra.
- Utvecklingsmöjligheterna är stora för att kunna skapa samverkan mellan olika strukturer, exempelvis mellan PGF och lärnätverk.
Nästa PGF-möte har tema civilsamhällets särart och konkurrensfrågan. Efter att detta har nämnts avslutas mötet.