Ladda ner och läs: Minnesanteckningar PGF 14 september 2017>>

Minnesanteckningar från PGF den 14 september 2017

Dnr 0032/17 (MUCF)
Tema: Civilsamhället och representativiteten

Närvarande

Anna Edlund, Civos
Anna-Karin Andersson, Ideell Kulturallians
Ann-Katrin Persson, Civos
Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet
Daniel Wohlgemuth, Kulturdepartementet
Elin Aronsson, Forum – idéburna organisationer med social inriktning
Elisabeth Rytterström, Svenskt Friluftsliv
Felicia Linsér, Sveriges Ungdomsråd
Hannah Kroksson, LSU
Hans Paulson, Civos
Jan-Olof Forsén, Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden)
Jesper Svarén, Kulturdepartementet
Kristin Olofsson, Kulturdepartementet
Leena Haraké, KSAN
Maria Dexborg, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa
Maria Nilson, Kulturdepartementet
Martin Björgell, Civos
Mattias Hjelmberg, Riksidrottsförbundet
Milinko Mjatovic, Civos
Nure Aksal, Kulturdepartementet
Theres Systimetsä, Unionen

Från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) närvarade Lovisa Carlsson och Nadine Ghawi. Julia Grosse närvarade vid presentationen av rapporten ”Utveckling av ideella föreningars villkor”.

Från norska Kulturdepartementet deltog Annbjørg Ramstad, Anne Sletmo, Heidi Karlsen och Therese Koppang. Från finska Undervisnings- och kulturministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet deltog Georg Henrik Wrede och Markus Seppelin.

Möte i Partsgemensamt forum den 14 september

1. Välkommen och incheckning

Ann-Katrin Persson, ordförande, öppnade mötet och hälsade välkommen. Mötets externa gäster, beståendes av tjänstemän från regeringskanslierna i Norge och Finland som arbetar med frågor om det civila samhället, hälsade särskilt välkomna.

Därefter inleddes en presentationsrunda.

Deltagarna fick därefter, i smågrupper, reflektera kring minnesanteckningarna och utvärderingen från föregående möte. Inga synpunkter lyftes i plenum. Ordföranden nämnde att det var glädjande att så många besvarat utvärderingen samt att utvärderingssvaren tyder på att allt fler deltagare anser att Partsgemensamt forum har påverkat dem och deras organisation.

Avslutningsvis uppmuntrade ordföranden, å MUCF:s vägnar, deltagarna till att anmäla sig inom utsatt tid till mötena.

2. Temadialog ”Civilsamhället och representativiteten”

Det var första gången som temat ”Civilsamhället och representativiteten” diskuterades i Partsgemensamt forum. Dialogen utgick från två aspekter av temat; organisationers inre och yttre representativitet. Med inre representativitet menas organisationers interna sammansättning och verksamhet. Det handlar om strukturer som gör att individer i organisationer har olika mycket tillgång till bland annat makt och inflytande. Utifrån detta diskuteras frågeställningarna:

Hur kan civilsamhället/samverkan bli mer inkluderande och hur motverkar vi utestängande strukturer? Vad kan regeringen göra för att stödja en sådan process och vad kan göras tillsammans?

Med yttre representativitet menas organisationers tillgång till att göra sin röst hörd. Denna aspekt diskuterades utifrån fölande frågor:

Vilka faktorer är det som avgör vilka organisationer som kommer till tals och hur representativa är organisationerna? Vad kan regeringen göra och vad kan civilsamhället göra för att stödja en sådan process och vad kan göras tillsammans?

Frågeställningarna diskuterades utifrån tre övergripande frågor om vad parterna kan göra var för sig och tillsammans.

Dialogen skedde enligt metoden påverkanstorg. Efter påverkanstorget bearbetade och summerade planeringsgruppen de individuella förslag och synpunkter som lämnats på torget. Därefter redogjorde gruppen för följande summering i helgrupp.

Vad kan regeringen göra?

Inre representativitet

• Regeringskansliet kan jobba med sin interna arbetskultur- och miljö för att möjliggöra öppenhet för olika arbetssätt och för att se över rutiner för rekryteringsprocesser. Är det en arbetsplats som välkomnar alla? Arbetskulturen ska vara öppen, som ett föredöme för andra.
• Skapa nya arbetssätt för dialog och samverkan. I många fall finns etablerade strukturer som fungerar, till exempel remissvar, Partsgemensamt forum och sakråd. Dessa bör inte tas bort, utan kan istället kompletteras med nya former för dialog.
• Det finns också behov av flexibla former för deltagande. Ett nytt arbetssätt kan vara att involvera det civila samhället i processer, till exempel kan föreningar i större utsträckning involveras i utredningar.
• Fortsätta att sprida och öka kunskapen om det civila samhället inom regeringskansliet. Det kan vara särskilt viktigt att sprida kunskap till de som inte anser sig behöva den.
• Aktivt stödja de grupper som riskerar att hamna utanför eller som har svårare att etablera sig i samhället och i det civila samhället.
• Det finns utmaningar vid urval. En av dessa är att det civila samhällets organisationer har olika syften och arbetssätt när det gäller påverkan. Till exempel kan en organisation ha som uttalat mål att påverka politiska beslut. En annan organisation kan ha påverkan som metod, exempelvis en hobbyförening som riskerar att få sämre villkor om den inte påverkar politiska beslut. Ytterligare en organisation har varken påverkan som syfte eller metod, utan vill bara bedriva sin verksamhet. Regeringskansliet behöver ta hänsyn till detta och bjuda in både organisationer som vill, och inte vill, påverka politiken.

Yttre representativitet

• Möjliggör goda kunskaper om det civila samhället och om dess mångfald.
• Skapa handlingsplaner och ge tips på hur mindre organisationer kan fångas upp och inkluderas på lokal nivå.
• När det gäller resurser till det civila samhället kan regeringskansliet tydliggöra för det civila samhället vilka resurser som finns och hur de kan frigöras, inrätta sökbara ekonomiska medel för deltagande i remissförfarande samt säkerställa grundläggande stöd till organisationer.
• Skapa strukturerade metoder för att få kunskap om vilka organisationer som finns.

Fler åtgärder kan tas för att öka mångfalden bland inbjudna och deltagande organisationer, till exempel genom att:

• Reflektera kring vilka organisationer och röster som kommer till tals och osynliggör inte grupper. Prioritera ett mångfaldsperspektiv. Möjliggör deltagande för flera olika typer av organisationer samt anpassa dialoger utifrån det civila samhället, istället för tvärt om.
• Tydliggöra och var öppen med vilka forum för dialog och påverkan som finns, exempelvis genom tillgänglig information på webben.
• Ge mindre organisationer ekonomiska förutsättningar att delta i möten.
• Bjuda in både moder- och dotterorganisationer till möten.
• Bjuda in till större möten även på kvällstid för att underlätta deltagande för representanter från civilsamhället.

Vad kan civilsamhället göra?

Inre representativitet

• Stora delar av det etablerade civilsamhället har haft samma arbetsformer under en längre tid, till exempel när det gäller beslutsprocesser i form av ett fysiskt årsmöte en gång om året. Går det att istället skapa olika typer av arbetssätt? Med en mångfald av mötesformer kan flera delta. Beslutsprocesser kan till exempel ske på olika platser, över en längre tid, på distans.
• Granska sin egen organisation för att synliggöra interna maktstrukturer. På så sätt kan en organisation få syn på vilka normer som begränsar och exkluderar deltagande. Därefter kan organisationen skapa förutsättningar för att vara inkluderande.
• Se över hur organisationen kommunicerar med språk och bilder och i vilka kanaler det sker. Organisationer kan också aktivt söka upp nya målgrupper.
• Att en organisation i mötet med exempelvis sina medlemmar eller regeringskansliet synliggör hur många personer som har varit involverade i en process kan vara lika viktigt som resultatet av processen. Det gör också att organisationen kan visa vilka som har, och inte har, varit med under arbetets gång. Det kan skapa legitimitet att visa på en bred delaktighet, samtidigt som det kan synliggöra vilken typ av representation som saknats. Att visa på en bred delaktighet kan också skapa signaleffekter.
• Organisationer kan vara tydliga med vilka möjligheter det finns att bli medlem och få inflytande och makt i organisationen.
• Civilsamhället kan bli bättre på att utbilda sig själva, bland annat i metoder för rekrytering till exempel när det gäller valberedningens arbete. Hur kan valberedningar arbeta för att kandidater i större utsträckning ska spegla hela samhället?
• Organisationer kan klargöra sin roll och sitt syfte. Är organisationen en röstbärare eller inte? Det ena är inte bättre än den andra – men det gäller att vara tydlig.
• Dialoger om representation kan också vara en politisk fråga. Det bör organisationer vara medvetna om. Om det finns en agenda gällande vilka som får synas och höras så bör den strukturen brytas.

Yttre representativitet

• Värna och öka solidariteten inom civilsamhället genom att hålla god samtalston och släppa fram och stödja organisationer istället för att konkurrera med varandra. Organisationer kan samverka kring vilka som ska företrädas, till exempel kan en inbjuden, etablerad, organisation överlåta sin plats till en mindre organisation.
• När organisationer deltar i olika sammanhang, till exempel samråd, kan de verka för att de ska få bjuda med ytterligare en organisation till samrådet. På så sätt kan deltagandet breddas. Går det till exempel att tillämpa i Partsgemensamt forum?
• Sprida kunskap till andra organisationer om vilka möjligheter och arenor det finns för att göra sin röst hörd och påverka.
• Skapa ett sökbart register som innehåller beskrivningar av organisationer och dess verksamhet. Det kan användas av organisationer för att hänvisa till varandra, till exempel i de fall då man söker en organisation som arbetar med en annan fråga än en själv.

Vad kan parterna göra tillsammans?

Inre representativitet

• Se över arbetsformer och skapa möten som är tillgängliga för fler. Arrangera möten på tider och platser som gör att fler kan delta, både fysiskt och på distans.
• Se över vilka förutsättningar, gällande resurser, som finns för att delta. I flera förordningar finns krav om att en organisation ska ha funnits i minst tre år för att få bidrag. Det kravet kan Regeringskansliet och etablerade organisationer påverka, till förmån för organisationer som inte är etablerade.
• Dela och sprid kunskap om förutsättningarna för det civila samhället.
• Försöka förstå varandras interna demokratier och inre processer, och stötta dem utan att döma varandra.
• Nyttja de gemensamma arenor som finns för dialog samt utöka dialogen för att öka förståelsen om varandra.

Yttre representativitet

• För att förbättra relationen mellan parterna kan man kommunicera och dela med sig av kunskap samt respektera och hålla fast vid varandras goda vilja. I möten med varandra bör parterna följa de sex principer för politiken för det civila samhället.
• Skapa fler överenskommelser mellan parterna.
• Var tydlig i sin kommunikation, till exempel genom att skriva tydligt och kortfattat, och på olika språk.
• Förbättra informationen om vilka möjligheter som finns för organisationer att få inflytande, till exempel att delta i Partsgemensamt forum och dess förmöten.
• Använd fler digitala verktyg för att öka tillgängligheten till hela det civila samhället genom att visa på vägar till engagemang. Det kan exempelvis ske genom att skapa en gemensam sökkatalog med information om vilka organisationer som finns.
• Parterna har behov av ökad kunskap om varandra. Ett sätt att öka kunskapen kan vara genom att skapa en kunskapsbank om varandras respektive förutsättningar. Behovet av kunskap handlar också om vilka organisationer som finns. Det är en förutsättning för att kunna öka representativiteten.
• Parterna kan erbjuda kurser i att svara på remisser.

Efter att planeringsgruppen redogjort för påverkanstorget lämnades ordet fritt.

3. Presentation av rapporten ”Utveckling av ideella föreningars villkor”

En del i politiken för det civila samhället är att följa upp organisationers villkor utifrån de sex principerna för politiken (Principerna är: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald). MUCF har i uppdrag att årligen följa upp villkoren, vilket redovisas i den så kallade uppföljningsstudien. Årets studie, som följer upp villkoren för föreningar under 2016, heter Utveckling av ideella föreningars villkor och fokuserar särskilt på villkoren för föreningar i socio-ekonomiskt utsatta områden. Rapporten innefattar också en jämförelse av villkor för ideella föreningar över tid. I år har studien även kompletterats med en rapport som handlar om vilken kunskap det civila samhället anser att offentlig sektor behöver ha om civilsamhället.

Julia Grosse, utredare vid MUCF och författare till rapporten, berättade om studien. I arbetet med uppföljningsstudien har även en referensgrupp beståendes av bland annat deltagare från Partsgemensamt forum deltagit. Organisationer som är intresserade av att ingå i referensgruppen för nästa år studie, med fokus på villkor för ideella föreningar på landsbygden, uppmuntrades att kontakta Julia.

Uppföljningsstudien Utvecklingen av ideella föreningars villkor (länk) och rapporten Offentliga aktörers behov av kunskap om det civila samhället (länk) finns att läsa på MUCF:s webbplats.

4. Övriga frågor

Arbetsgruppen som planerar dialogen för kommande möte, med tema ”Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet”, meddelade att de eventuellt återkommer per mejl med en kortare beskrivning av temat, samt att de gärna tar emot inspel till den kommande dialogen.

Urvalskommittén berättade om arbetet med att ta fram ett förslag om vilka organisationer som ska ingå i forumet 2018. Den 20 september är sista dag att nominera sin organisation. Hittills har 31 nomineringar inkommit, vilket är relativt få. Kommittén uppmuntrade organisationerna i forumet till att lämna in sina nomineringar och att sprida informationen till andra organisationer.

Frågan om ersättning för förlorad arbetsinkomst kom upp. Kommentaren handlade om att lokala föreningar avstår från att nominera sig till Partsgemensamt forum. MUCF svarade att frågan om ersättning för att delta i den nationella dialogen ska hållas levande och att det är möjligt med olika ersättningsmodeller.

Kommentaren om ekonomisk kapacitet och ersättningar utmynnade i ett samtal om vilka organisationer som har nominerat sig till Partsgemensamt forum under åren. MUCF informerade om att en sådan sammanställning finns att tillgå. Till forumets nästa möte, i november, kommer den att skickas ut med kallelsen.

1. 5. Avslut och utcheckningsfråga

2. Vice ordförande ställde en utcheckningsfråga till deltagarna: ”Hur kan jag bidra till ökad representativitet i min organisation?”

   Flera deltagare nämnde att de ska arbeta för att ge fler organisationer möjlighet till att göra sin röst hörd, till exempel genom att lyfta fram, bjuda in och tipsa andra organisationer om att delta i olika sammanhang. Det kan också göras genom att själv lämna plats i möten genom att tacka nej till uppdrag. Andra metoder som nämndes var att se över möjligheter till att digitalisera förmötena till Partsgemensamt forum, att utbilda sin organisations valberedning, att göra ett noggrant förarbete gällande vilka organisationer som bjuds in till möten samt att låta andra organisationer, än ens egen, representera en i möten. Ytterligare en kommentar handlade om att ge röst till personer som inte själva har den möjligheten, till exempel personer med skyddad identitet.

   Avslutningsvis nämnde en representant från Civos att organisationen på sin hemsida (länk) samlar kunskap och metoder från andra organisationer om hur organisationer kan arbeta mer inkluderande. Civos välkomnade ytterligare exempel på metoder för att öka representativiteten i den egna organisationen.

   De norska och finska deltagarna tackade för dagen och för att de fick vara med i dialogen.

   Ordföranden tackade för dagens dialog och avslutade mötet.