Ladda ner och läs: Minnesanteckningar PGF 15 november 2017>>

Minnesanteckningar från PGF den 15 november 2017

Dnr 0032/17 (MUCF)
Tema: Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet

Närvarande

Ann-Katrin Persson, Civos
Anna Edlund, Civos
Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet
Charlotte Sundvall, Riksidrottsförbundet
Elisabeth Rytterström, Svenskt Friluftsliv
Hannah Kroksson, LSU
Hans Paulson, Civos
Katarina Höög, Kulturdepartementet
Kristin Olofsson, Kulturdepartementet
Martin Björgell, Civos
Milinko Mjatovic, Civos
Märta Ferm, Kulturdepartementet
Rebecka Wigsén, Mattecentrum
Therese Systimetsä, Unionen
Ylva Hellgren, Ideell Kulturallians
Åse Classon, Hela Sverige ska leva
Åza Rydberg, Passalen

Från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) närvarade Julia Grosse och Nadine Ghawi.

Möte i Partsgemensamt forum den 15 november

1. Välkommen och incheckning

Ann-Katrin Persson, ordförande, öppnade mötet och hälsade välkommen. En hälsning från Jesper Svarén, vice ordförande, framfördes. Jesper hade inte möjlighet att närvara vid dagens möte. Jesper har valts till ordförande för Saco på Regeringskansliet och kommer med anledning av det inte att närvara vid forumets möten framöver. Vidare önskade Jesper deltagarna ett givande möte och tackade för det gångna året. Därefter inleddes en presentationsrunda.

Därefter reflekterade deltagarna, i smågrupper, kring minnesanteckningarna och utvärderingen från föregående möte. Några synpunkter lyftes i helgrupp. Bland annat berömdes minnesanteckningarna. Gruppen som planerat föregående dialogtema kommenterade utvärderingssvaret som handlade om avgränsning av dialogen. Gruppen berättade att även de, i sitt förberedande arbete, diskuterat en lämplig avgränsning av dialogen, och funnit det svårt att avgränsa temat.

MUCF informerade om att minnesanteckningar från dagens möte kommer att skickas ut till forumet via mejl för synpunkter.

2. Information om regeringskansliets arbete med demokrativillkoren för bidrag till det civila samhällets organisationer

Kent Eriksson från Kulturdepartementet, enheten för demokrati och det civila samhället, berättade om Regeringskansliets arbete med demokrativillkoren för bidrag till det civila samhällets organisationer.

En utredning om demokrativillkornen för statlig bidragsgivning ska tillsättas. Kulturdepartementet arbetar med att ta fram direktiv till utredaren. Regeringen kommer troligtvis att fatta beslut om direktiven innan årsskiftet. Utredningen ska handla om att formulera tydligare villkor, som överensstämmer med föreningsfriheten. Totalt är det ungefär 20 myndigheter, utifrån cirka 50 förordningar, som fördelar bidrag till det civila samhällets organisationer. Utöver utredningen pågår även andra översyner av demokrativillkoren, till exempel kring Allmänna Arvsfondens bidragsgivning och statens stöd till trossamfund.

Det är angeläget att det civila samhällets organisationer involveras i utredningen om villkoren. Det är också viktigt att villkoren är tydliga och att tillämpningen av dem är rättssäker. Regeringskansliet har även behandlat utredningen och direktiven i  sakråd[1] med det civila samhällets organisationer. En synpunkt från organisationerna var bland annat att ökade krav inte bör påverka i vilken form som organisationer väljer att organisera sig. Det bör inte heller innebära ökad administration för organisationer.

Därefter lämnades ordet fritt.

[1] Sakråd är en arbetsmetod i Regeringskansliet som används för att ta del av kunskap och perspektiv från det civila samhällets organisationer. Se www.regeringen.se/sakrad för mer information.

3. Temadialog ”Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet”

Det var första gången som temat ”Civilsamhället och värdegrunden – demokratibegreppet” diskuterades i Partsgemensamt forum. Dialogen utgick från två delar; civilsamhällets värdegrunder respektive vilka organisationer som får tillgång till statliga bidrag och får delta i dialog med regeringen. Utifrån detta diskuterades följande frågeställningar, först i smågrupper och därefter efter metoden påverkanstorg:

Frågeställningar Del 1: Civilsamhällets värdegrunder

• På vilket sätt har ni dokumenterat er värdegrund?
• På vilket sätt har er värdegrund utvecklats de senaste åren? Vad föranledde processen? Vad har ni lärt er?
• Kan er värdegrund innebära ett hinder för samverkan med andra delar av det civila samhället?

Frågeställningar Del 2: Vem får vara med?

A) Finns det villkor som riskerar att exkludera organisationer som bör få tillgång till statliga bidrag utifrån följande strukturella villkor?

• Har ett syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle.
• I sin verksamhet respekterar demokratins idéer
• I sin verksamhet respekterar principen om jämställdhet
• Har förbud mot diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna om det inte finns ett legitimt ändamål för särbehandling.

B) Vilka villkor bör en organisation uppfylla för att delta i dialog med regeringen? Med dialog menas att initiativ till kontakt kan tas av både civilsamhället och det offentliga. Dialog bygger på gemensamma intressen och ett regelbundet utbyte av synpunkter.

Återrapportering från Del 1: Civilsamhällets värdegrund

Organisationer i forumet diskuterade på vilket sätt de dokumenterat sin värdegrund. Gemensamt för var att alla hade en värdegrund, men hur den var dokumenterad varierade. En del organisationer hade inte dokumenterat den medan andra hade värdegrunden nedskriven i  ett eller flera dokument. Organisationers arbete med att ta fram och utveckla en värdegrund skiljde sig också åt. För några hade arbetet initierats på förbundsnivå, och då i samband med exempelvis att organisationen var nystartad eller genomgått större förändringar. I andra fall tog medlemmar initiativ till arbetet. Det fanns också exempel på externa incitament som påverkar värdegrundsarbetet. Riksteatern, som representeras genom Civos, nämnde till exempel att #metoo-rörelsen och särskilt #tystnadtagning, som belyst frågan om sexuella övergrepp inom teatern, har föranlett en översyn av organisationens arbete med värdegrundsfrågor. Riksteatern har tidigare fokuserat mycket på antidiskriminering i stort, med särskilt fokus på den juridiska aspekten, men nu aktualiseras ett arbete med att ändra den interna kulturen som föranleder kränkningar och diskriminering.

Samtalet kretsade också kring betydelsen av en levande värdegrund. Ett sätt att uppnå det kan vara att återkommande diskutera värdegrunden i organisationen. Forumet diskuterade också att kunskaper om värdegrunden kan variera i en organisation, till exempel kan det finnas tydliga skillnader mellan nationell och lokal nivå. I vissa fall kanske värdegrunden är självklar för alla i förbundsstyrelsen, men inte lika känd för en volontär eller medlem. Hur kan kunskapen nå alla i organisationen? Det lyftes också exempel på organisationer där samtliga delar i organisationen hade mycket god kunskap kring hela, eller delar av, värdegrunden. Ett sådant exempel är Hela Sverige ska leva. Organisationen har gjort verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen mer intressant för medlemmar genom att koppla an dokumenten till värdegrunden. Värdegrunden läses också upp och gås igenom vid Hela Sverige ska levas årsmöten. Organisationen berättade också att det tydliga värdegrundsarbetet var till hjälp när en länsavdelning uteslöts på grund av att den stred mot värdegrunden.

I dialogen diskuterades också om organisationernas värdegrund kunde innebära hinder för samverkan med andra delar av det civila samhället. En del organisationer berättade att de  tagit ställning emot att samverka med rasistiska organisationer, och att värdegrunden på så sätt gör att ett samarbete med sådana organisationer inte är möjligt.

Avslutningsvis lyftes även en reflektion kring vad som menas med begreppet ”värdegrund”. Det kan finnas behov av en tydligare definition.

Återrapportering Del 2: Vem får vara med?

Forumet diskuterade de olika demokrativillkoren och huruvida de riskerar att exkludera organisationer som bör få tillgång till bidrag. Några reflektioner lyftes kring villkoret om att organisationer ska ha  ”förbud mot diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna, om det inte finns ett legitimt ändamål för särbehandling”. En reflektion handlade om vad som menas med ett legitimt ändamål för särbehandling. Ett bidrag kan i sig vara en form av särbehandling, till exempel genom att det ges till en viss grupp för att öka dess inflytande och makt i samhället. Det gör att diskrimineringsgrunder kan upplevas stå emot varandra.

Villkoret diskuterades också i fråga om vad som är ett förbud och hur det bör uttryckas på ett skäligt sätt. Hur efterfrågar, eller undersöker, myndigheter ett sådant förbud i handläggningen av bidrag? Om myndigheter enbart efterfrågar vedertagna dokument, som stadgar, så utelämnas kanske en viktig form som organisationen har för att berätta om sitt förbund. Bör en organisations samtliga ståndpunkter, förbund och värderingar finnas i stadgarna? Det är angeläget att myndigheter för en tillräcklig dialog med organisationer och säkerställer att de känner organisationerna väl. Hur kan det ske?

När det gäller villkoret om att organisationer ”i sin verksamhet respekterar principen om jämställdhet” är det viktigt att regeringen är tydlig med vad som menas. Handlar det om organisationens sammansättning – det vill säga internt i organisationen – eller avses vad organisationen verkar för, alternativt emot – det vill säga verksamheten? Regeringen behöver också förtydliga huruvida organisationer aktivt bör arbeta för jämställdhet eller om det är tillräckligt att organisationer inte aktivt motverkar jämställdhet.

Även villkoret om att organisationer ”i sin verksamhet respekterar demokratins idéer” diskuterades. Några deltagare kommenterade på att det under påverkanstorget uttrycktes att grupper som arbetar utom-parlamentariskt, till exempel Greenpeace, riskerar att exkluderas från bidrag utifrån villkoret. Även bland sådana grupper finns variation – en del rör sig inom demokratins idéer och andra inte. Under detta villkor diskuterades även utmaningen med att säkerställa att alla medlemmar i en organisation ställer upp på samtliga delar i en organisations värdegrund.

En synpunkt som företrädare från det civila samhället återkom till, oavsett villkor, var balansen mellan administrativa krav, kontroll av demokratins idéer och mottagandet av bidrag.

Därefter diskuterades det andra temat i del två, om vilka villkor en organisation bör uppfylla för att delta i dialog med regeringen. Under påverkanstorget gavs det uttryck för följande tre villkor: inte hetsa mot folkgrupp, inte verka för att avskaffa demokratin och inte arbeta för våldsbejakande extremism. En deltagare frågade sig varför regeringen inte bör föra dialog med sådana organisationer. Samtalet kom därefter att kretsa kring vad som avses med dialog. Demokratin bygger på att även oönskade röster får höras, möjlighetvis inte få genomslagskraft, men de bör ändå höras.

Samtalet handlade också om vikten av att organisationer är tydlig med vilka de representerar, till exempel om det är medlemmar eller andra organisationer, och hur de fått mandat att företräda gruppen. Det skulle kunna vara ett krav för att få delta i dialog med regeringen.

Sammanfattningsvis sade deltagarna att det bör finnas en stor öppenhet kring vilka organisationer som bör få föra dialog med regeringen. Därefter sammanfattades samtalet i tre frågeställningar om vad parterna kan göra, var för sig och gemensamt, i frågan.

Vad kan regeringen göra?

• Bjuda in en bredd av organisationer till samråd och dialog om demokrativillkoren.
• Ställ krav på att organisationer ska ha värdegrund, eller motsvarande. Organisationer kan benämna ”värdegrund” på olika sätt och hur det dokumenteras kan därför också variera. Bidrag till organisationer ges till verksamhet eller projekt, men syftar också till att främja organisationernas bredare demokratiuppdrag. Ett sådant krav kan bli ett incitament för organisationer att ta fram och utveckla en värdegrund.
• Understryka vikten av tydlighet och transparens vid bidragsgivning till civilsamhället. Det kan vara så att en mycket liten andel av organisationer anses vara problematiska. Utgå från att dessa är undantag.
• Skapa inte för stor administrativ börda för organisationer. Det är bra att tydligheten kring villkoren ökar, men det bör inte öka den administrativa bördan för organisationer. Omfattande administration kan göra det svårt för mindre föreningar att uppfylla villkoren för bidrag.
• Hålla fast vid den grundläggande ideologin om varför det finns ett brett stöd till det civila samhällets organisationer. Låt inte den pågående debatten i media, vars politiska agenda är att strypa bidragsgivningen, utgöra en ängslighet som får styra på kort sikt. Ha ett långsiktigt fokus som syftar till ett säkrat stöd av bidrag.
• Ta vara på tidigare resultat. Värna de synpunkter som redan framkommit i till exempel Palett för ett stärkt civilsamhälle och tidigare utredningar av bidragssystemet.

Vad kan civilsamhället göra?

• Vara proaktiva när det gäller att bjuda in sig själva till och delta i samråd och dialog. Regeringen ska bjuda in det civila samhällets organisationer till samtal om demokrativillkoren och då är det särskilt viktigt att organisationerna prioriterar att medverka.
• Samråda med regeringen kring agendasättning och utformning av frågeställningar när det gäller samtal om demokrativillkoren.
• Utveckla och formulera sin värdegrund.
• Stärka det interna arbetet med värdegrunden. Var tydlig med den egna värdegrunden, och kompromissa inte med den. Det handlar om att vara tydlig i både intern och extern kommunikation som rör värdegrunden. På så sätt kan det vara möjligt att till exempel bjuda in aktörer som strider mot demokratiska mål överlag till debatt. Dock bör organisationerna inte ge odemokratiska värderingar utrymme när det gäller olika sakfrågor.
• Vara tydlig och transparent med sin värdegrund. Den bör vara konkret, nedskriven och tillgänglig för andra – bland annat för medlemmar, omvärlden och bidragsgivare. Att tillhandahålla värdegrunden för omgivningen kan också bli ett incitament för organisationer att hålla den uppdaterad.
• Hålla fast vid organisationers grundläggande ideologi på lång sikt. Agera inte ängsligt på den debatt som förs i media om att minska bidragen. Det är särskilt viktigt att företrädare på förbundsnivå håller fast vid värdegrunden och omsätter den internt.
• Värna och vårda sin särart som civilsamhällesorganisation.

Vad kan parterna göra tillsammans?

• Eftersträva samråd och delaktighet i utformning och agendasättning i frågor om demokrati och värdegrund.
• Fortsatt informera varandra om förändringsprocesser. Det kan handla om förändringar av demokrativillkoren eller förändringar i organisationers värdegrund.
• Uppmärksamma tillgängligheten i organisationers värdegrund. Ibland uttrycks att ”alla” är välkomna till organisationen. Då är det viktigt att det är så i praktiken.Det finns alltid risk att vissa grupper, till exempel personer med funktionsnedsättning, inte är välkomna.
• Diskutera utredningen av demokrativillkor i Partsgemensamt forum under 2018. Det skulle vara ett väldigt intressant tema. Det skulle också vara passande om utredaren, då den är tillsatt, kan delta på mötet.
• Diskutera jämlikhet i Partsgemensamt forum. Det skulle också kunna vara ett tema till dialogen 2018.

Efter att planeringsgruppen redogjort för påverkanstorget lämnades ordet fritt.

4. Besök av MUCF:s Generaldirektör Lena Nyberg

Lena Nyberg presenterade sig själv och berättade om myndighetens uppdrag. Utöver att ansvara för ungdoms- och civilsamhällespolitiken fördelar myndigheten också bidrag till det civila samhällets organisationer. MUCF är även nationellt kontor för Erasmus+ och andra former av informellt lärande i europeisk kontext.

Inom politikområdena arbetar myndigheten med att samla in och sprida kunskap. Målgrupperna för arbetet är flera. Framför allt handlar det om beslutsfattare inom offentlig sektor. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen aviserat att myndigheten ska få förstärkta resurser till arbetet med civilsamhällespolitiken. Lena Nyberg berättade även om myndighetens kommande flytt till Växjö i februari 2019. Därefter lämnades ordet fritt.

5. Utvärdering av året som gått

Med anledning av att dagens möte även var årets sista genomfördes en utvärdering av det gångna året. Deltagarna samtalade i mindre grupper och därefter skedde en uppsamling i helgrupp där några reflektioner lyftes.

Samtalet handlade delvis om på vilket sätt som deltagandet i Partsgemensamt forum har påverkat en själv eller ens organisation. Deltagarna upplevde bland annat att de bär med sig kunskapen från forumet i sina uppdrag, även om den inte alltid används till att genomföra konkreta åtgärder. Hur samtalet i forumet tas vidare inom parterna varierar och är inte helt strukturerat. Det efterfrågades mer uppföljning av dialogen i forumet. Det nämndes också som positivt att deltagarna haft möjlighet att lyfta sin organisations åsikter i forumet.

På frågan om relationen mellan parterna har påverkats svarade flera deltagare att parterna har lärt sig varandras interna processer och utmaningar. Det har bland annat lett till att det civila samhällets organisationer har fått ökad kunskap om politiska beslut om och hur de kan påverka politiska processer.

Deltagarna var i stort överens om att årets teman har ringat in de mest aktuella områdena för det civila samhällets villkor och förutsättningar. Dock fanns viss skepsis gällande temat samhällsplanering, då samtalet kom att hamna utanför temat. Även förslag till teman 2018 lyftes. Flera deltagare föreslog temat demokratibegreppet, mot bakgrund av utredningen om demokrativillkoren. Till ett sådant möte kan även fler organisationer bjudas in. Även en fördjupning av temat mångfald, som diskuterades 2014, föreslogs.

Även dialogprocessen och arbetsformerna diskuterades. Flera deltagare menade att det i stort har fungerat mycket väl under året. En reflektion kring planeringsgruppernas arbete lyftes. Den handlade om att det tidigare år har efterfrågats tydligare mallar för grupperna, men årets arbete i grupperna har upplevts som mer stabilt än tidigare trots de gamla mallarna. Det verkar ha skett en utveckling, och forumet närmar sig en etablerad arbetsform. En annan kommentar som nämndes var att även det administrativa stödet från MUCF, vad gäller lokaler och administration, har underlättat gruppernas arbete. Ytterligare en synpunkt om planeringsgrupperna nämndes. Arbetet i grupperna har varit omfattande och krävande. För vissa grupper har det också varit svårt att hitta datum för att ses.

Deltagarna diskuterade också utvecklingsmöjligheter. Ett förslag var att i fortsättningen bjuda in externa föreläsare som kan inleda, inspirera och sätta tonen för dialogen i forumet. En annan kommentar handlade om hur samtalet i Partsgemensamt forum kan ge synergieffekter även till samtal som förs i andra sammanhang. Det förs dialog om likartade frågor i flera forum. Hur kan parterna bättre samordna sig själva och samtalen?

Avslutningsvis reflekterade deltagare från Civos kring förmötena. Organisationen har sett att det över tid finns ett stort och stabilt intresse av att delta i Partsgemensamt forum. Bland annat är det fler organisationer som återkommande nominerar sig till forumet. Med anledning av det resonerade Civos kring möjligheterna att göra förmötena mer tillgängliga, för att inkludera fler i dialogen. Det kan till exempel ske genom att utveckla mötesformen på ett sätt som gör det möjligt att delta på distans.

6. Urvalskommittén informerar och avtackningar

Hans Paulson och Nadine Ghawi från Urvalskommittén presenterade kommitténs arbete med att ta fram ett förslag om vilka organisationer som ska ingå i forumet 2018. Det är MUCF:s Generaldirektör Lena Nyberg som har fattat beslut om organisationerna. Följande organisationer har utsetts till att ingå i forumet kommande år:

Antirasistiska akademin (ny), Civos (fem platser), Ensamkommandes Förbund (ny), Forum – idéburna organisationer med social inriktning, FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (ny), Funktionsrätt Sverige, Ideell kulturallians, KSAN: Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Mattecentrum, Riksidrottsförbundet, Riksorganisationen Give it Forward, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Rom och resande kvinnoforum (ny), Sveriges Föreningar (ny) och Unionen.

Därtill har följande organisationer utsetts till reserver i nummerordningen:

1. Coompanion Sverige
2. Muslimska Fredsrörelsen: Svenska muslimer för Fred och Rättvisa (ny)
3. Malmö Pride (ny)
4. Föreningen Tilia (ny)

Därefter tackade forumet av avgående organisationer; Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa, Coompanion Sverige, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Elevråd. Även Ann-Katrin Persson och Jesper Svarén, ordförande och vice ordförande för forumet 2017, tackades av.

7. Övriga frågor (MUCF informerar)

MUCF berättade att dialogen i Partsgemensam forum årligen sammanfattas i en skrift. Skriften om årets dialog kommer att bli klar i januari. Myndigheten berättade också att den har i uppdrag att vartannat år bredda dialogen i forumet, vilket har gjorts genom den så kallade Forumkonferensen. Konferensen kommer att arrangeras våren 2018.

Därtill berättade myndigheten att den fått en förfrågan från Indelningskommittén om att samråda med organisationer i Partsgemensamt forum. Kommittén har i uppdrag att analysera för vilka myndigheter en geografisk samordning är relevant och komma med förslag på hur en samordnad regional indelning för dessa bör se ut. Kommittén hälsar att det skulle vara värdefullt att föra en dialog med det civila samhällets organisationer om vilka myndigheter som är relevanta och om förslag till lämplig regional indelning. Det skulle vara värdefullt för kommitténs arbete och för civilsamhället att få information om kommitténs preliminära förslag. Organisationerna i forumet var positiva till förfrågan.

8. Avslut och utcheckningsfråga

Ordförande ställde en utcheckningsfråga till deltagarna: ”Vad har varit det bästa med Partsgemensamt forum i år?”.

Flera deltagare svarade att temana och frågeställningarna har varit spännande och relevanta, både för den egna organisationen och för forumet i sin helhet. Det har också varit värdefullt att lära känna varandras organisationer. Även spännvidden av perspektiv och åsikter har berikat forumet och förmötena. Ytterligare svar var att det varit utmanande, lärorikt och roligt att delta i forumet.

Andra synpunkter som lyftes var att deltagandet från Regeringskansliet, med engagerade och kunniga tjänstepersoner, varit särskilt positivt. Det har också varit positivt att alla haft möjlighet att framföra sin åsikt samt att både parter aktivt lyssnat. Upplevelsen har varit att parterna genom samtalen fått en ny genuin förståelse och nya perspektiv.

En annan kommentar handlade om att det finns ett starkt behov bland organisationerna av att nätverka och dela med sig av goda exempel. Behovet fylls delvis av förmötena, men det är också tydligt att det finns en vilja och ett engagemang att göra det i ännu större utsträckning. Avslutningsvis konstaterades att det bästa har varit att forumet blir bättre för varje år. Arbetsgrupperna- och formerna för dialogen utvecklas ständigt till det bättre.

Ordföranden informerade om att det första mötet för Partsgemensamt forum 2018 är den 24 januari. Därefter tackade ordförande för dagens dialog och det gångna året samt avslutade mötet.