Minnesanteckningar från PGF den 31 maj 2017

Ladda ner och läs: Bilaga 2 Minnesanteckningar PGF 31 maj >>

Minnesanteckningar från PGF den 31 maj 2017

Dnr 0032/17 (MUCF)
Tema: Civilsamhället och samhällsplanering, fördjupning

Närvarande
Anna Edlund, Civos
Ann-Katrin Persson, Civos
Björn Cedersjö, Civos
Carl-Johan Friman, Kulturdepartementet
Charlotte Sundvall, Riksidrottsförbundet
Conny Sandberg, Ideell Kulturallians
Elin Aronsson, Forum – idéburna organisationer med social inriktning
Felicia Linsér, Sveriges Ungdomsråd
Hanna Kroksson, LSU (anslöt cirka kl. 14.15)
Hans Paulson, Civos
Jan-Olof Forsén, Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden)
Jesper Svarén, Kulturdepartementet
Leena Haraké, KSAN
Maria Dexborg, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa
Maria Nilson, Kulturdepartementet
Maria Ohlman, Miljö och departementet (avvek cirka kl. 14.00)
Martin Björgell, Civos
Mona Abou-Jeib, Riksorganisationen Give it forward
Rebecka Wigsén, Mattecentrum
Shadé Jalali, Unionen
Åse Classon, Hela Sverige ska leva
Åza Rydberg

Svenskt Friluftsliv och Coompanion hade anmält förhinder

Från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) närvarade Ingeborg Löfgren, Maria Sundbom Ressaissi, Nadine Ghawi och Omar Nur

Möte i Partsgemensamt forum den 31 maj

1. Välkommen och incheckning

Ann-Katrin Persson, ordförande, öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter inleddes en presentationsrunda.

Ordföranden nämnde därpå att syftet med forumet är att mötas kring politiken för det civila samhället. Avsikten är att diskutera generella frågor om det civila samhället – inte att parterna ska enas. Därför är det viktigt att forumet gemensamt ser över dokumentation från tidigare möte.

Deltagarna fick därefter, i smågrupper, reflektera kring minnesanteckningarna och utvärderingen från föregående möte. Inga synpunkter lyftes i plenum. MYNDIGHETEN FÖR UNGDOMS- OCH CIVILSAMHÄLLESFRÅGOR (MUCF) Datum 2017-05-31 2 (6)

2. Temadialog ”Civilsamhället och samhällsplanering, fördjupning”

Det var andra gången som temat ”Civilsamhället och samhällsplanering” diskuterades i Partsgemensamt forum. Temat behandlades för första gången i september 2016 och dagens dialog är en fördjupning av det samtalet. Dialogen kretsade då kring fysisk samhällsplanering, tillgång till lokaler för civilsamhällets organisationer och forum för inflytande för civilsamhället i frågor om samhällsplanering. Några av slutsatserna från mötet var att regeringen kunde arbeta vidare med att förbättra sina samråd med civilsamhället, bland annat genom än tydligare agendor och återkoppling från möten. Civilsamhället skulle kunna bli bättre på att ta för sig och ta ansvar för att bredda representationen av organisationer som deltar i frågor om samhällsplanering.

Utöver att bygga vidare på mötet från 2016 utgick dagens tema också från en bredare definition av samhällsplanering som innefattade social hållbarhet – vilket inkluderar fysisk samhällsplanering och social och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt dialog och samråd med civilsamhällets organisationer. Dialogen var också breddad till att både omfatta samhällsplanering både på landsbygd och i städer. Temat diskuterades i smågrupper utifrån följande fyra frågor:

Hur säkerställer vi gemensamma arenor för att exempelvis utbyta erfarenheter, diskutera alternativa lösningar på frågor som är aktuella i kommunen och dela goda exempel från varandras verksamheter?
Hur kan parterna verka för en kompetenshöjning kring frågor?
Hur kan regelverken och rekommendationerna kring mötesplatser och samlingslokaler utvecklas så att de blir en given del av samhällsplaneringen när nya bostadsområden planeras eller befintliga förtätas?
Vad kan parterna göra, var för sig och tillsammans, för att civilsamhällets organisationer ska kunna vara delaktiga i samhällsplanering i form av samhällsservice, social och ekonomisk hållbarhet?

Gruppsamtalen summerades därefter i helgrupp utifrån vad respektive part kan göra var för sig och tillsammans i frågan:

Vad kan regeringen göra?

Öka kunskapen om samverkan hos offentlig sektor, både nationellt och kommunalt. Det handlar både om hur man kan samverka med civilsamhället och vad den offentliga sektorn har att vinna på att samverka. Det behövs mer kunskap om hur samverkan kan ske, till exempel att det bör finns ett syfte med mötet, att återkoppling ska ske och att det bör vara tydligt hur processen kommer att se ut. I frågor om samhällsplanering är det särskilt viktigt att tidsplanen är tydlig redan från början då processen kan pågå under flera år. Det behövs också bättre kunskap när det gäller representation vid samverkan. Den offentliga sektorn behöver bjuda in brett för att undvika homogenisering. Till exempel kan även ungdomsorganisationer bjudas in för att diskutera frågor som rör äldrevård och omsorg.
Bjuda in till sakråd om samhällsplanering, till exempel inom ramen för delegationen mot segregation, och i stort fortsätta bjuda in till sakråd, samråd, hearings etc. samt se över om modellen för sakråd kan användas även på lokal och regional nivå.
När det gäller arenor för dialog kan regeringen rekommendera olika beslutsnivåer att formalisera dialogen med civilsamhället, till exempel genom regleringsbrev till myndigheter och i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Lämna tilläggsdirektiv till Boverket om att i översynen av plan- och bygglagen skriva till och formalisera vilka kriterier som behöver ingå, för att även ta hänsyn till exempelvis miljö, civilsamhället, hållbarhet och sociala faktorer.
Arbeta internt i regeringskansliet med att öka kunskapen om det civila samhället, till exempel genom att uppmuntra fler att delta i MUCF och Ersta Sköndal Bräcke högskolas utbildning ”Civila samhället i samhället”.
Uppdra åt en myndighet, till exempel Boverket, att ta fram en mall för hur dialog om samhällsplanering kan ske. Det kan handla att förenkla processer och språk, för att öka tillgängligheten.
Arbeta för att skolan får ett tydligare kunskapsuppdrag när det gäller frågor om generell föreningskunskap, demokratiska processer och möjligheter att påverka.
Uppmuntra och inrätta styrmedel för att motverka boendesegregation och att öka dialoger, till exempel om hur lokalservice kan samordnas. Idéburet-offentligt partnerskap, IOP, kan vara en form av byalag.
Ge ett förnyat uppdrag till MUCF om att fördela bidrag till lokala resurscentra.
Uppdra åt MUCF att än mer arbeta med att sprida kunskap om civilsamhällets villkor gentemot myndigheter.
Ge tydliga direktiv till berörda myndigheter om att fundera kring frågor om trygghet och samhällsplanering.
Uppmuntra SKL till att öka kunskapen om civilsamhällesfrågor och överenskommelser på kommunal nivå.
Se till att det finns tillgång till lokaler för civilsamhället. Kan civilsamhället få tillgång till exempelvis skolbyggnader och kommunala byggnader, då de inte används?
Se över om nuvarande lagstiftning gällande lokaluthyrning eventuellt tolkas fel, till exempel när det gäller att man inte får hyra ut till en kostnad som är lägre än en marknadsmässig hyra.

Vad kan civilsamhället göra?

Utnyttja de arenor som redan finns för att samråda, till exempel medborgardialog.
Uppmana offentlig sektor att i större utsträckning ingå idéburet-offentliga partnerskap, IOP, med civilsamhällets organisationer inom fler samhällsområden.
Organisera sig än mer tydligt i en gemensam paraplyorganisation, som i sin tur kan nå den högre kunskapen om processer som rör samhällsplanering och därigenom bli medskapare av hållbar stadsutveckling.
Skapa mötesplatser, till exempel genom att söka projektmedel för att tillgängliggöra möteslokaler för fler organisationer. Det kan göras genom en teknisk lösning där organisationer lånar ut lokaler till varandra – som ett slags ”Airbnb” för möteslokaler. Civilsamhället kan också låna ut lokaler till den offentliga sektorn, till exempel lokaler för förskolor.
Vara proaktiv genom att ta agera tidigt då service, vård och omsorg avvecklas.
Bättre identifiera vilken kunskap och metoder som finns inom området och dela den mellan organisationer.
På egen hand skapa arenor för mötesplatser och lokaler, genom samverkan med bland annat bostadsbolag och hyresgästföreningar.
Informera sig om villkoren för samlingsstöd för att bättre kunna få ta del av dem.
Öka kunskapen om civilsamhället bland politiker. Bildningsförbund kan kompetensutveckla politiska partier, framför allt på lokal nivå, till exempel i form av politiska aftonskolor.

Vad kan parterna göra tillsammans?

Visa att samverkan mellan parterna fungerar bra. Samla och sprida exempel på god samverkan som har lett till positiva effekter.
Det behövs någon typ av handbok för kommuner om hur civilsamhället kan involveras i beslutsprocesser som rör samhällsplanering. Vilken part bör arbeta med det?
För att påverka i frågor om samhällsplanering behöver civilsamhället bättre kunskap om var ansvar för de olika frågorna ligger; hos riksdag, region, kommun, etc. Föreningarna behöver kunskap och resurser för att kunna påverka, vilket båda parter kan bidra till på olika sätt.
Ta hänsyn till och inkludera kvinnor, barn, unga och minoritetsgrupper särskilt i den fysiska samhällsplaneringen.
Tydliggöra handlingsutrymmet som respektive part har, för att förbättra civilsamhällets möjligheter till att påverka rätt aktör vid rätt tidspunkt i processen. Båda parter kan tydliggöra detta på olika sätt, både i sin egen organisation och i samtal med den andra parten.

Efter att diskussionsgrupperna redogjort för sina samtal lämnade ordföranden ordet fritt.

En synpunkt om sammanfattningarna från gruppdiskussionerna lyftes. När grupperna återrapporterar sina samtal i plenum är det bra att vara tydlig med om det som återberättas handlar om insatser som redan görs eller om det är insatser som skulle kunna göras.

3. Övriga frågor

Arbetsgruppen som planerar dialogen för kommande möte, med tema ”Civilsamhället och representativiteten”, presenterade sitt arbete och välkomnade medskick till temat.
Urvalskommittén berättade om arbetet med att ta fram ett förslag om vilka organisationer som ska ingå i forumet 2018. Inbjudan till att nominera sin organisation skickas ut den 13 juni och sista nomineringsdag är den 20 september. Kommittén avslutade presentationen med att uppmuntra organisationerna i forumet till att lämna in sina nomineringar.
Regeringskansliet berättade att de till nästa träff, om forumet så vill, gärna tar med sig cirka fem till tio gäster som arbetar med civilsamhällesfrågor i regeringskanslierna i Norge, Danmark och Finland. De nordiska länderna har ett informellt nätverk och Sverige ska nu stå som värd. Gästerna upptar inte plats i dialogen, men kan ge en kort presentation av civilsamhällespolitiken i respektive land. Forumet ställde sig positivt till förslaget.
MUCF berättade att årets rapport som följer upp villkoren för ideella föreningar är klar. Rapporten, som finns att läsa på myndighetens hemsida, fokuserar i år på föreningar i socioekonomiskt utsatta områden. MUCF berättade också att de den 9 november anordnar den årliga kunskapskonferensen om det civila samhället. Inbjudan skickas särskilt till deltagarna i forumet.

4. Avslut och utcheckningsfråga

Mötesordföranden ställde en utcheckningsfråga till deltagarna: ”Vad från dagens möte tar jag med mig och använder i min egen organisation?”

Flera deltagare nämnde att de vill arbeta vidare med samhällsplanering på lokal nivå i sin organisation, till exempel genom att öka kunskapen om påverkansmöjligheter, att uppmuntra lokala verksamheter till att arbeta mer uppsökande och att initiera ett erfarenhetsutbyte mellan medlemsorganisationer om hur man jobbar lokalt.

Några deltagare knöt an till frågan om att gemensamt nyttja lokaler, till exempel genom att öka den lokala samordningen kring lokaler och att bättre använda redan befintliga lokaler mer effektivt. Andra nämnde att de tar med sig möjligheten att som individ och civilsamhällesrepresentant delta i medborgardialoger, att det finns behov av att civilsamhällets organisationer samordnar sig i frågor om samhällsplanerings samt att undersöka vad ens organisation kan göra för att bevara utvecklingen av social hållbarhet.

Ytterligare en kommentar var att dagens dialog bekräftar regeringens arbete i frågan om samhällsplanering. Det handlar bland annat om vikten av civilsamhällets närvaro i samhället – både tekniskt och fysiskt i planeringen, men också idémässigt och genom trygghet och tillgänglighet.

Ordföranden tackade för dagens dialog och avslutade mötet.

Minnesanteckningar från PGF den 31 maj 2017