Underlag till Nationella reformprogrammet (NRP), Civilsamhället och Europa 2020-strategin

Till Stadsrådsberedningen Regeringskansliet

Civilsamhället i Sverige och Europa 2020

Europa 2020-strategin beskriver på många sätt vår tids stora samhällsutmaningar, där Civos bild är att det civila samhället har en nyckelroll för att de europeiska medlemsländerna ska kunna nå målen. Det gäller såväl genom den omfattande verksamhet det civila samhällets organisationer bidrar med såväl förutsättningen att strategin ska få acceptans och stöd från allmänheten.

Statistik från SCB visar omfattningen av sektorn, där det civila samhällets bidrag till Sveriges BNP år 2013 var 3,3 procent. Den totala produktionen var 2013 219 miljarder kronor, varav endast 34 miljarder var betalningar från offentlig förvaltning. Förädlingsvärdet i det civila samhället uppgick till 124 miljarder kronor. Totalt bedömdes det finnas 232 000 organisationer som utgör det civila samhället i Sverige, organiserat genom drygt 30 miljoner individuella medlemskap.

Sysselsättningsmålet

Det totala antalet förvärvsarbetande inom det civila samhället bedöms uppgå till drygt 191 000 personer, där kvinnor utgör 58 procent. Civos kommer att fortsätta sträva efter att idéburna organisationer även fortsatt ska utvecklas som en omfattande och trygg arbetsgivare. Bland årets aktiviteter är exempelvis Civilsamhället som arbetsgivare ett tema som Civos medverkar i inom ramen för Partsgemensamt forum.

Vi fortsätter att arbeta för att exempelvis de skattepolitiska lättnader som idag endast idrottsrörelsen har kring sociala avgifter ska breddas till hela det civila samhällets organisationer. Civos har även tagit kontakt med Arbetsförmedlingen med målsättningen att fler ideella organisationer via ett nationellt avtal ska kunna medverka i satsningar som nystartsjobb, praktikplatser och etablering på arbetsmarknaden. Genom arbetet i Överenskommelserna vill vi fortsätta se hur fler idéburna organisationer får förutsättningar för tillväxt som utförare i välfärden, genom sociala verksamheter och företagande där hela det eventuella överskottet återinvesteras i verksamheten. Samlat bedömer vi att det finns stor potential att det civila samhällets organisationer starkt kan bidra till att nå Sveriges nationella mål, under förutsättning att sektorn identifieras av regeringen som en medproducent för att öka sysselsättningsgraden och att skapa fler jobb.

Utbildningsmålet

Det civila samhällets organisationer har idag en viktig roll för att Sverige ska uppfylla målen att fler unga har en fullföljd gymnasieutbildning. Forskning visar att unga som deltar i föreningsliv i högre utsträckning än unga som inte är delaktiga, klarar skolan med bättre resultat och i lägre utsträckning hamnar i utanförskap eller kriminalitet. Riksidrottsförbundet har påvisat att unga som är aktiva i idrottsrörelsens organisationer lider mindre av stress och får en ökad självkänsla och bättre hälsa, något som också påvisas av friluftslivsorganisationerna som ger unga tillgång till den svenska naturen.

Det civila samhället är också genom folkbildningen, studieförbund och rörelsefolkhögskolor en viktig aktör som står för omfattande bildningsverksamhet. Det handlar om såväl gymnasieförberedande utbildning, SFI och studiecirklar. Rörelsefolkhögskolorna bidrar därtill direkt till att uppfylla målet genom att med sin unika pedagogisk och didaktiska verksamhet anpassa utbildningen till varje ung människa, och genom allmän kurs ge gymnasiebehörighet till fler. Civos kommer fortsätta arbeta för att resurserna till det civila samhällets folkbildningsaktörer liksom andra förutsättningar ska öka och bli bättre. På detta område behövs flera omfattande reformer som stimulerar tillväxten av rörelsefolkhögskolor, och att den inte sker på bekostnad av befintliga skolor.

Målet för ökad social delaktighet

Det civila samhället bidrar idag på ett omfattande sätt till att Sverige bättre ska nå målen för ökad social delaktighet. Civos kommer fortsätta uppmärksamma regeringen på betydelsen ett ideellt engagemang har för en människa som befinner sig i olika former av utanförskap, och vikten av att detta stimuleras av samhället. Exempelvis drabbas idag en arbetslös som fortsätter vara ideellt aktiv med risken att förlora sin ersättning då det ideella engagemanget bedöms synliggöra en arbetsförmåga. Istället kan det vara en form för rekreation och väg tillbaka till full arbetsförmåga, och måste stimuleras snarare än begränsas.

I arbetet mot hemlöshet bidrar idag Stadsmissioner och sociala verksamheter till att ge människor stöd. Arbetet för barn i ekonomisk och social utsatthet fortsätter sektorn att arbeta med, med ökat fokus när Barnkonventionen nu ska införlivas i svensk lag. Här vill även Civos bidra till att lagens förarbeten också speglar Europa 2020-strategin för att garantera barnets rättigheter, oavsett dess legala status i Sverige. Inte minst gäller detta nu personer på flykt, asylsökanden och så kallade papperslösa. Civos bidrar även genom sina medlemsorganisationer, bland andra Famna, till arbetet för ökad jämlikhet i hälsa och sjukvård.

Forsknings- och utvecklingsmål

Civos har under 2015 arbetat med underlag till den kommande forskningspolitiska propositionen, och vill fortsätta verka för att civilsamhällesforskningen ska inkluderas som ett prioriterat och långsiktigt område. Civos fortsätter att arbeta för att det inrättas ett nytt område i forskningspolitiken som innefattar strukturstöd för miljöer som bidragit till forskningsområdets framväxt i Sverige, att det inrättas ett antal internationella professurer för forskning om civilsamhället samt att det inrättas ett fristående forskningsinstitut.

Civos bidrag till Europa 2020-strategin

Civos är därtill representerat i MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesforskning) referensgrupp för forskning och kunskap om det civila samhället. Vi fortsätter därtill att sprida kunskap inom det civila samhället kring deltagande i nationella forskningsstrukturer samt spridandet av resultat och kunskap som finns på ett lättillgängligt sätt.

Samråd och dialog med civila samhällets organisationer

Civos är en aktiv part som deltar i löpande dialog med Regeringskansliet med syfte att förbättra villkoren för det civila samhällets organisationer i enlighet med reformagendan i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55). Bland annat ingår Civos i Partsgemensamt forum med fem platser, samt ingår under 2016 i såväl forumets presidium som vice ordförande, i urvalskommittén till 2017-års forum samt ordnar öppna förmöten för att bredda dialogen till fler av det civila samhällets organisationer. Civos har även varit representerade i referensgrupperna i Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) samt Utredning om delaktighet i EU (Ju 2014:20). Civos kan genom denna löpande dialog bidra till att täcka in frågor som berör Europa 2020- strategin och NRP 2016 i de olika samrådsformer som regeringen har med det civila samhällets organisationer.

Länk till Sveriges nationella reformprogram: Regeringen.se