Sammanfattning
I promemorian föreslås en ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med syfte att säkerställa skattefriheten för allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trosförbunds försäljning av skänkta begagnade varor.
Civos, Civilsamhällets organisationer i samverkan tillstyrker förslaget i sin helhet, och vill rikta beröm till Finansdepartementet för att i promemorian återkoppla till riksdagens målformulering om att skapa långsiktiga förutsättningar för det civila samhället och ideell verksamhet (dir. 2015:38).
Förbättringspotential
Genom vårt remissvar vill vi dock även påpeka att det finns förbättringspotential vad gäller hanteringen i denna samt liknande skattefrågor som berör det civila samhället, respektive påpeka utmaningar som civilsamhällets organisationer upplever knutet till liknande tolkningar som Skatteverket eller andra myndigheter gör som skapar svårigheter för den självständiga organiseringen.
Samlat är vår bedömning att det krävs bättre förutsättningar för det civila samhället, och vår upplevelse är att politiken inte utvecklats i takt med omvärldens förändring eller myndigheternas förändrade tolkning av nuvarande skattelagstiftning.
Ge särarten utrymme att berika samhällsutvecklingen
I promemorian hänvisas till avgöranden (HFD 2013 ref. 56) eller praxis (RÅ85 1:2, RÅ 1988 not. 599, 600 resp. 603 och RÅ 1999 ref. 50) där det offentliga äger rätten att göra tolkningar av vad som är hävdvunnen verksamhet eller finansieringskälla då detta inte är tydligt i lagstiftningen. Likaså äger det offentliga rätten att definiera i vilken omfattning det ideella arbetet kan kompletteras av andra associationsformer eller engagemangs- och anställningsformer utan att likställas med näringsverksamhet. Detta menar vi principiellt är ett växande problem som vi noterar för det civila samhället inom flera områden och vid kontakt eller dialog med myndigheter och offentliga institutioner – nämligen att medlemsuppdraget blir sekundärt och att det offentliga gör tolkningen eller gränsdragningen för den ideella föreningens verksamhet.
Även i promemorian hänförs konkurrensskäl som ett betydelsefullt område eller aspekt att beakta, vilket ytterligare förstärker den trend vi noterar. I gränslandet mellan det offentliga och det privata verkar det civila samhället sedan flera hundra år, och både kompletterar och förstärker de insatser som görs för att främja enskilda människor och samhällets utveckling. Men inom flera områden eller verksamheter som de ideella organisationerna skapat förs idag resonemang om konkurrens, där det inte sällan görs utslag som drabbar den ideella verksamheten som inte längre får möjlighet att bedrivas på det sätt som medlemmarna demokratiskt beslutat om. Det riskerar att på sikt utarma den demokratiska roll som det civila samhället har och har haft för vårt samhälles utveckling. Istället noterar vi en kommersialisering eller en konkurrenssituation där privata företag med vinstintresse utmanar den ideella verksamheten. Tyvärr upplever vi att det förstärks av att styrningen av landets myndigheter inte är tillräckligt tydlig, och att den tidigare starka folkrörelsepolitiken inte längre är lika närvarande i myndighetsutövningen.
Denna utmaning diskuterades som en del inom ett tema under Partsgemensamt Forum (PGF) 2014, där dialogen bland annat sammanfattades av en majoritet av de närvarande ombuden från det civila samhället att politiken bör skapa bättre långsiktiga förutsättningar för det civila samhället att behålla och förstärka sin särart. Verktyget för detta tror vi är att tydligare och i större omfattning särbehandla allmännyttiga ideella föreningars verksamhet, även då den bedrivs som exempelvis näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § IL.
Bredare skattereform krävs för det civila samhällets förutsättningar
Detta ärende som avgränsas till skattefrihet för ideell second hand-försäljning menar vi behöver breddas i en bredare översyn av den skattelagstiftning som påverkar det civila samhällets organisationer. Exempelvis uppstår olyckliga konsekvenser när ideella organisationer genomför verksamhet för eller på uppdrag av andra ideella organisationer, och då inte likt det privata näringslivet kan göra avdrag för exempelvis moms. Eller då myndigheterna inte förstår eller kan göra skillnad mellan verksamhet som bedrivs av en allmännyttig ideell förening eller ett privat bolag med vinstintresse.
Det kan knappast vara regeringens eller Finansdepartementets avsikt att skattelagstiftningen ska begränsa, hämma eller minska den frivilliga organiseringen inom det civila samhället eller det civila samhällets långsiktiga förutsättningar. Därför är promemorian och detta skatteförslag välkommet, men en effekt av att politiken är reaktiv snarare än aktivt skapar långsiktiga förutsättningar. Detta blir särskilt viktigt för politikutvecklingen inom Finansdepartementet då det är få områden som kan innebära så drastiska konsekvenser som tolkningen av skattelagstiftningen gör.
Civos tillstyrker förslaget i promemorian i sin helhet, men menar samtidigt att då förslaget tillkommer först efter att sektorn utsatts för osäkra spelregler visar detta att det behövs en bättre politik som tidigare hanterar och utvecklar de långsiktiga förutsättningarna för ett starkt och levande civilsamhälle även i framtiden. Vi hoppas att vi slipper se fler fall där ideell verksamhet riskerar att behöva avvecklas då analysen från regeringen är för grund eller att tillrättaläggandet sker för långsamt.
