Civos underlag till Sveriges nationella reformprogram (NRP) 2017, Europa 2020-strategin
Civilsamhällets bidrag till Sveriges tillväxt
Statistiska centralbyrån redovisar satelliträkenskaper om det civila samhället enligt ENS2010. Satelliträkenskaperna visar att den totala produktionen för det civila samhället år 2014 var 216 miljarder kronor eller 3,1 procent av Sveriges totala produktion. Av dessa var betalningar från offentlig förvaltning 35 miljarder kronor. Förädlingsvärdet i det civila samhället uppgick till 126 miljarder kronor och det civila samhällets bidrag till Sveriges BNP var 3,2 procent. Omfattningen är stabil jämfört med 2013, vilket var första året som SCB redovisade statistik specifikt för det civila samhället. Totalt sker detta i totalt 238 000 organisationer, varav 92 000 var ekonomiskt aktiva.
Då Civos verksamhet primärt som en röstbärare vad gäller civilsamhällets förutsättningar redovisar vi för de nationella målen en lägesbeskrivning för sektorn samt förslag på åtgärder vilka vi rekommenderar regeringen. För exempel ur sektorns operativa verksamhet hänvisar vi till övriga bidrag i bilagan till Sveriges nationella reformprogram.
Sysselsättningsmålet
Lägesbeskrivning
Det totala antalet förvärvsarbetande inom det civila samhället uppgick 2014 till drygt 183 000 personer, varav kvinnor utgjorde 59 procent. Drygt 71 000 personer, eller 39 procent, av de förvärvsarbetande arbetade inom ideella föreningar. Därtill var 6,2 miljoner, eller 77,5 procent, av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, medlem i en eller flera föreningar. Av dessa utförde en stor andel ideellt och oavlönat arbete som inte bidrar direkt till sysselsättningsmålet, men i flera fall indirekt bidrar genom att personer långt från arbetsmarknaden får erfarenhet, nätverk och en väg in i samhällslivet genom sitt föreningsengagemang.[1]
Insatser och åtgärder
Regeringen bör erkänna civilsamhället som en strategisk resurs för att ytterligare öka sysselsättningsgraden, särskilt för kvinnor som dominerar bland förvärvsarbetande inom det civila samhället. Civos rekommenderar följande reformer, vilka vi som del i vårt bidrag kommer verka för under 2017:
- Regeringen bör bredda idrottsrörelsens undantag gällande arbetsgivaravgifter för ersättningar lägre än ett halvt prisbasbelopp till hela civilsamhället, och inkludera även kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, styrelseledamöter, försäljningspersonal och motsvarande.
- Regeringen bör möjliggöra ett nationellt avtal eller en ny anställningsform för civilsamhällets organisationer via Arbetsförmedlingen
- Regeringen bör införa ett undantag i nya LOU så att upphandlingar av sociala tjänster som understiger 750 000 EUR inte omfattas. Stärk också IOP (Idéburet offentligt partnerskap) som alternativ jämte upphandlingar enligt LOU.
Utbildningsmålet
Lägesbeskrivning
Det civila samhällets organisationer har idag en viktig roll för att Sverige ska uppfylla målen att fler unga har en fullföljd gymnasieutbildning. Forskning visar att unga som deltar i föreningsliv i högre utsträckning än unga som inte är delaktiga, klarar skolan med bättre resultat och i lägre utsträckning hamnar i utanförskap eller kriminalitet. Ungdomsrörelsen samlade under fjolåret 676 000 unga medlemmar, vilket innebar en ökning med drygt 83 000 medlemskap.[2] Samtidigt samlar idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet ungefär 1 224 000 medlemmar.[3] Ungas självständiga organisering bidrar starkt till icke-formellt lärande jämte grundskolans formella utbildningssystem, och bör därför stimuleras och underlättas.
Av Sveriges 154 folkhögskolor är 112 folkrörelseägda, vilka har en folkrörelse, organisation, stiftelse eller förening som huvudman. Från 2010 till 31 december 2013 har 13 512 arbetslösa unga vuxna genomgått en studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF), och av de som deltog 2013 tog sig 52 procent vidare till studier eller arbete. Ungefär 25 000 deltagare deltog i folkhögskolornas Allmän kurs under 2016 samt 36 200 i längre kurser benämnda särskild kurs. Genom civilsamhällets studieförbund arrangerades därtill 272 500 studiecirklar med 1,7 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelade på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Nära 13 miljoner studietimmar rapporterades.[4]
Insatser och åtgärder
Regeringen bör möjliggöra för fler unga långt från arbetsmarknaden (NEET) att delta i föreningslivet. Öka incitamenten för ungdomsorganisationerna att bredda sin medlemsbas genom att indexera det statliga stödet, inför en riksnorm för bidrag och tillför mer medel i takt med att fler organisationer och/eller medlemmar tillkommer.
- Regeringen bör utreda de ekonomiska förutsättningarna mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad gäller huvudmannabidrag.
- Regeringen bör göra det möjligt för unga att välja folkhögskola som studieform tidigare än idag, som alternativ till övriga gymnasieskolor.
- Regeringen bör reformera SFI så att den är möjlig att kombinera med studier, praktik och arbete och också kan kombineras med cirkel- eller folkhögskoleutbildning.
- Regeringen bör permanenta studiemotiverande folkhögskolekurser (3 mån) och säkerställa finansieringen för folkhögskolorna som medverkar. Idag sker anvisning av studenter sent vilket medför svårigheter att planera personal för skolledarna.
- Regeringen bör påbörja arbetet med Sveriges nationella implementering av validering av icke-formellt lärande i enlighet med Europarådets rekommendation 2012/C 398/01.
Målet för ökad social delaktighet
Lägesbeskrivning
Det civila samhället bidrar idag på ett omfattande sätt till att Sverige bättre ska nå målen för ökad social delaktighet. Civos kommer fortsätta uppmärksamma regeringen kring behovet att underlätta förutsättningarna för människors fria organisering och demokratiska rättighet till föreningsengagemang.
Insatser och åtgärder
Regeringen bör förstärka Försäkringskassans kunskap om rätten att engagera sig ideellt utan påverkan på sin sjukpenning, både ur demokratiaspekt men även som metod för rehabilitering.
- Regeringen bör tillföra medel till Boverket för att civilsamhället ska kunna söka medel att tillgänglighetsanpassa sina möteslokaler. Investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler har skurits ned för att istället finansiera myndighetens administration. Detta behöver förändras.
- Regeringen bör fortsätt att sprida FaR (Fysisk Aktivitet på Recept), och utveckla vidare Kultur på Recept samt Friluftsliv- och föreningsliv på Recept, då detta visat sig ha positiva effekter på hälsa, stress och välbefinnande.
- Regeringen bör inrätta en oberoende MR-institution som särskilt också bevakar barn-, jämställdhets- samt funktionsvariationsperspektiv.
Forsknings- och utvecklingsmålet
Lägesanalys
Civos ingår i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) referensgrupp för forskning och kunskap om det civila samhället. Idag saknas i övrigt ett nationellt beslutat forskningsfält inom forskningspolitiken för det civila samhället, utöver ett mindre uppdrag till SCB att redovisa satelliträkenskaper.
Insatser och åtgärder
- Regeringen bör inrätta ett nytt område i forskningspolitiken som innefattar strukturstöd för miljöer som bidragit till civilsamhällesforskningens framväxt i Sverige. Av det nationella målet om 4 procent av BNP till FOU bör civilsamhällesforskningens stöd motsvara sektorns bidrag till BNP. Detta skulle motsvara 0,132 procent av BNP (5,1 mdr).
- Regeringen bör inrätta ett antal internationella professurer för forskning om civilsamhället.
- Regeringen bör inrätta ett fristående forskningsinstitut med fokus på civilsamhällesfrågor.
- Regeringen bör stärka MUCF:s uppdrag med civsam.se som samlande portal för civilsamhällesforskningens spridning i myndighetens regleringsbrev.
