Civos styrelse vill ge följande synpunkter på den framlagda promemorian:

Allmänt

Civilsamhället är av avgörande vikt för ett gott samhälle i Sverige. De idéburna organisationerna bidrar med många engagerade människors insatser på olika områden i samhällsbygget. Hur statens stöd utformas och vilka regler som gäller för ansökningar, bidrag och revision är därför av stor vikt.

Civilsamhället har under lång tid påpekat behovet av att titta på helheten rörande finansieringen av våra organisationer. Kortsiktigheten i bidragsgivningen är för många ett stort problem.

Civos ser därför positivt på promemorians uppdrag att statliga bidrag till det civila samhällets organisationer ska bli mer långsiktiga, förutsägbara och enhetliga. Promemorians bedömningar kan ses som ett led i fortsatt arbete från regeringens sida att, i dialog med civilsamhället, stärka förutsättningarna för det civila samhällets organisationer.

Kommentarer till bedömningarna

10.2
Civos stödjer tanken att huvudinriktningen ska vara att berört departement äskar ett minst tvåårigt ställningsbemyndigande där så är möjligt. Fleråriga bemyndiganden bör också åtföljas av ett utvecklat dialogförfarande mellan myndigheter och organisationer för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt. Civos förordar att minst tvååriga bemyndiganden ska vara en huvudregel och att avsteg från regeln måste motiveras. Detta för att utredarens intention så långt som möjligt ska bli den norm som den är avsedd att vara.

10.3.1
Civos efterfrågar en samlad informationsplats där samtliga statliga utlysningar kan återfinnas.

10.3.2
Civos önskar att mer entydiga begrepp ska utvecklas för olika typer av bidrag: organisations-, verksamhets- och projektbidrag. Civos menar också att bidrag i så stor omfattning som möjligt ska ges som organisations- och verksamhetsbidrag snarare än som projektbidrag.

Civos efterfrågar en ökad tydlighet vad gäller villkor för de statliga bidragen. Dessa bör gärna finnas i form av förordningar men kan också presenteras i andra former som ger möjlighet till långsiktig hållbarhet. Vi anser det önskvärt att förordningar blir mer enhetligt, om än inte identiskt, utformade och att begrepp som finns i olika förordningar tolkas på ett så enhetligt sätt som möjligt.

Övriga kommentarer

Civos menar att det bör finnas ett samband mellan civilsamhällets verksamhet och nivån på statsbidrag. När civilsamhället växer behöver bidragen anpassas och ses över.

Civos saknar resonemang kring hur paraplyorganisationer ska finansieras. De har ofta rollen som möjliggörare för att små organisationer kan göra sin röst hörd. Paraplyerna bidrar också ofta till erfarenhetsspridning och kompetensutveckling.

Avslutning: Det finns fler områden att adressera

Civos vill avslutningsvis påminna om att det finns flera goda förslag i utredningen om det civila samhället (SOU 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle) som ännu inte förts fram till konkreta politiska beslut. Regeringens skrivelse En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (2017/18:246) tar upp ett antal av förslagen från Paletten men flera bra och viktiga förslag finns, till exempel ökat uppdrag till SCB vad gäller statistik för det civila samhället och att myndigheterna årligen ska rapportera om sin samverkan med civilsamhället. Det finns också ett antal frågor som berör skattelagstiftningen som behöver ses över.